Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidrakning. 403
te sig mot Norden, heter det i 38 kap. (i sannnaridragl: Nu ha
ivi att tala om Swemerne, hivilka icke äro blott en stam, nian
innefatta störi·e delen af Germanieiis befolkning med olikir stam-
namn, fast alla ocksii kallas Stoewer. Bland dem alla är folkitdeladt
i frälse och ofrälse. J BL) kap. Som de äldste och mest Waldor-
dade bland dem ansaao sig Seinnonerne. Eti urgammal religioii
utgjorde deras starkaste samhällsbaiid (liiles). Pä bestämd tid be-
aåfivo de sig till en liind, so ii ivar lielia genoinde fridlyst-nylons-
ofningar der skett och deii rysning deii af ålder wackr. Siindemän
konimo frän alla stammarne· Mait började med att offra-. en
nian. Alta hade inträdt bundna. Drr regerar Guden allt· Summ-
nerne anse sig som hufwiirstaminen och bo i 100 pagi. J40 kap.
Longobarderne tvinna deremot sitt anseende för fåtalet, omaifne afde
makttgaste stammar-, för hrvilta de aro trygge efter attliir kainpat ut
med farorna. Sedirn firmas Retidingi och Avioneg oci) Amrli och
Varini och Eiideses och Siiardories och Vitboiieg (Niiiil)o-
nre), allii utmärkta genom sitt gemensamma dyrkan af Nerihus
det är Texer makes-, som de tro blanda sig i menniskolsestyrerh
ja åka fram bland folket. Hoii dyrkades ock på ön i Oceaneir.
Folier så skillrinaen af en Nertussiest derstädes. ———J 41kap.
Denna del af Srvewetne sträcker sig in åt de afslitdare(okaiidare) trak-
terna as Gernianernas länder. — Derester går Tacitus frånskiin
till Domiti, kommer åter« alt beröi«a Srvcwia (i 43 foto-) och nam-
ner derivid Nahar Valos med deß egna kulters- som han finner
antik och iiihismsk, slutligen nämnas Ninni nära Oceatierr, som
kallas same spetsigast-, hwarpå i 44 od) 45 kav. Swionernas
Grim-ess i sjelfira Oceanien lie-skrifmas, det Sri-jonerna för-
klaras eoniimiera Sitonernas olk, likeSivioiierna i alltittoin
deri, att Sitoneriia regeras af en qwiniia. Ilse- Sr.«c-i«e·(r,- Fritz-.
Hwilket ord mal måste betyda: Desza Swionernas gisarirmr äro
de yttersta, som ha Sxiseiiiitk teligloit. Tr) Srveivieri roar jii efter
Trieiti mening ej ett bestämd-: land, utan namnet på stammar af
eii wiß religii8n, spridde i större delen as Germanien, hwilka skic-
kade siiiidebiid till central-lunden, då mannen der skulle offras-.
Som nieniiistooffraride roar Romrarne wedrrwaidigt till dm grad,
cm de l. er. t· fredsslut nted Karthago fordrade deßit Baalsoffrens
iipoliorandis, later till någon del den "ianaiis3ni" foi·klara sia, sorti
bestämde Germaniens, att nsid Rhenflodeii nidliiiggii Gerinaner tin-
der en deras religionsfe1«t, dit de kommit obeiviipnade Ti) dr
tro wi, alt Romarne träffade den osivan skillinde Isiix-drsi-Fiin,
sorti en del af Siververne omfattat och som Tacitus aning genoirr
sjöfart ha ditkoinmit ’). Wijk förmodan, att presteriir harin finit
till chn och stannat ivid Mataren, är framstalld i 4cde kap. 4 §.
«) Sivewetne utmärkte sig ocksii, enl. Taeitiict, geiioiii att de foriiiiiiresdiiii-
do hatet iii alliliiiiiiiom ijsixinilani est lenare-in lik LI-). Tilnttjiikeo der-
toid ej "de toppiga harprridiiader", som l)i1 lsiisivir ansedda jisis irriilea ? Sjo-
borg har träffat eii maiin dylika i ivara högar-. Romeo cl— v. HU-
ä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
