Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidröknillg. i
der Kiwiksmonumentet finner-, men bäfwa för de nant riva,
font woro kwigindi. På deßa Aue qwigor trodde kriaarne och
då de löstes och lupo bölande före haren, fick denna ökadt mod.
Att Lodbroksförrerna bäfrva for qtvigorne, wisar tydliaen att de ock
i sin religion hade 2:ne qwigor, ehuru Jöliindsktr författaren häri
ser en tkulldom. Likmäl roar J(ng)wars tro ej stat-kare, än att
han bemannade sig och sköt qtvigoma, invarigenotn seger wannsz
ty Hwitath borgarmän logo rut till flykten. Harald Hildetands
son Eisten Beli, som i den samma tiden regerade i Stvtalandchar
ock en ko, som kallades af folket God vort hoar Gudonnighet),
hwilken samme Iwar också dristade skjuta ögonen ur och sedan
kroßa. Att Eistens kodythn ej war Odirtsk religion, ligger dp-
pet. Det war kungens slagttro, som derfore tvann honom spe-
narnn af Swearne.
Hwilktr rvoro grunddragerr för inssculten?
ins — mon-te ej af Ischa: qwinnan?— afbildadcs med en
halfmane eller kohorn med 2 ormars wid sidorna, behanad med
frukter. Wid hennes proceßiotter utkladde sig personer med bockskäag, i
qwinnodrägt m.m. Främst gingo qwinnor och blomsteisttödde
den wäg, der Jsis skulle färdas. Sedarr kommofackelbarare,!11u-
sikanter och sjungande ungdottt. Sist de intvigde, manner med
rakade hufwuden och ganska hwita linnedrcigterz qwinnorna med
håret doldt under en mdßa, presternlt i långa mantlar. Den for-
ste officianten bar en gyllne lampa i form af en båt; den andm
små altare-t, den tredje en :l?ereuriif«taf, den 4:de en hand
(handste) och ett kärl, liknande en Moderspene, hwarur rann
mjölk, den 5:te den gyllne kasta-annan med gyllste envishet-.
Den 6:te en urna. Sä ett persott med l)trndl)nfwud, hälften
sörgyldt, hälften smart ansigte. Derpa en prest som ledde en
ko, Gudinnans sinnebild. Strrndom leddes denna ko af en qwjn-
na. Hon offrades ivid festeri. Sri bars Osiris’ pl)allos ien kista.
Täget skedde till ett wattm, det ett tkepp inwigdes som utlopp
nted hiszadt segel. Då det Ivar ur dgonsigte, månde taget åter
om. Sedatt man äterkonmnti templet, låste en prest böner för regen-
ten i landet och rikets walgång Sä en waldnfkan för alla ljö-
farande. Sist afskedades folket efter bestämda formler- Dettrr ef-
ter ritualen t« Rom. Jsis ansåg-s kunna återhålla Parkernas ds-
slut och lugna hafrvets stormar; derföre helgade man henne skep-
pet och firade hennes högtid, da sjisfarten kunde åter börja.
Wi finna spär nästan af detta allt wid Ostersjön. De. oxar
och kor, som offrades till Ostrls och Jsis eller som föreställde dem,
skulle het stoart grundfarg med hmita flackar, hwaer wi nedskrif-
wa Grinnns uppgift (D. M. ?lbergl. xclll), att intet ondt göres
af trollen i den ladugård, som hat en smart bock och en ko med hwita fot-
ter och hwita strek utåt ryggett. Jsis har ide äldste monumenter ny-
ntänan på hufwudet, font tvål Herodot (lib. 2) förklarat for tidt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
