Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - a) Modren: Latona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408 Fornminnen utan
horn, mell hwilkag lunarbetydelse Voßiirs styrkt i Theot. gentil.
Onr mänbildet hos oß få rvi snart yttra oß.
— Wi minnas- att Tacitus klint 9 stammar, sotrr hade "Mo-
derdyrkan" gemensam, och att han ansåg dem mättan, sont det tyc-
kes, husnntdsakligen bo på ön i Oeeanen. Niotalets betydelse inom
denna eult är förut ntwisad. Wi kunna härmid påminna ur Strinn-
halms S. F. H., att, enl. Letternas ckrönikor då deße Sklaver
anfisllo de Germaniske Borußi. deße biträddes as sinlt stamsörrvand:
ter på hinsidtrrr Ostersjon, ansorda af 9 konungar. Hwilks deßa 9
riken warit, är mäl ntt otnisjliat att utreda. - Sakcrligen lago de
ej alltid pli samma stalls-. Men ensamt på Jutland kunna de
utan twiswel ej sol-as. Snarare torde de sträckt sig srlin Rhenens
mynning öfrver Intland och Soland, till Skåne och Virdaland.
J det aflågisnaste och mest asfkillda riket, bibehöll sig rimligen den
gamla kulten längst och minst uppblandad.
Att kor ingått i hednaculterr i den ort, der Harald Hilde-tand
hade sin konungsliga borg och högg, som sägnen trodde, sina ru-
nor, säledlss i Virdarike bor man redan kunna sluta deraf,atthalls
son Eisten kallades Beli i Swea rike för den ko,sorrr emot Swe-
arnes drnk medfördes t. o. m. under krigstäq. Och dertill kom-
mer, att inom samma rike finns särdeles i Finweden ord Varend
en wiß så allmän sägen, att dett ornojligen kan sakna grund i ert
äldre religion. Wid en mängd kyrkor ser man en hejd med ett
stenrör od) hwarje barn wet, att en vrest der wille bygga kyrkan ,
men att troll riedresrvo om natterne hivad som byggdes om daacr1.
DS sann man nodwlindigt att utröna, lnvar ett kyrkbyganad skulle
tå sill. Detta skedde pli följande särt: Man tog an 2 "kor", än
2 "trvillingsoxar", stundom 2 "l)mim twillinasiorar", art silas det ?
slutar eller 2 qwiaor, som ej ion- hast ok; drßa dragare spändes
för ett wattn rel) finao aa lnoartdelsehagadr. De stannade då dertnt
kyrkan ar byaad, som oftkr är nara ett wattm. Att detta erinrar
orn en Cananeernas d. a. Plnreniclernas scdrvania, kan ert hivar
inhernta ur 1 Satn. 6 kap. 10 s. Man behöll kalsrvarne hemma,
wiß, att forna, sedan de lupit åstad, att som orakler utwisa en
nnsz plats-, snart skulle äterrrlinda med de stinna juswern
till sina foster. Mitjligecr bila-bollk- denna plågsed att sammanban-
ka olika meningar onr kyrkans plats aiwen i Chrisina tiden, hwar-
nrcd man wann rnera i tid,· än med rvcira proceßer om stallet,
dels ert kyrka skulle dygan Annn i Newyork bestrit man, ber-at-
las det, alt anlägga gator-se ester korsntstakning genotrr deran lill-
fijlliaa rvatrdrirtg. Wid Wctsiii Dotnkyrka ar en slik sägn fästad.
Sigfrid önskade henne anlang pli ett "Herrans lterg", der stenar-
ne med 3 ocls 7 lnil ofman dopkallan annn ses-; men qivigot-ne
stannade roid sils-stranden. Leaisnden — kanske for att wederlägga
denna slign —- nppaitwkr dock, att kyrkan anlades, dec Engcln i
drommen anvisat platsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
