Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - b) Apollo, Gudamodrens son i Hyperboreiska culten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
428 Fornminnen utan
Mars, som skulle asbilda krigsguden. Wi tro, att det Asa gällt
enne som hade »- wid Tanais och att Widech. tagit Sihora
ör Victoria N). Men af Angustini brefwerling (eap. 178)
weta wi att Gotherne öfwersattexoch med Sihora. Sihor,Si-
hora, deras Sire, Sir ånmk är qwar, har betydt Herre, Fru
—- deßa epitheter framför de högste Gudar och Gudinnor i olika
språk, som så mångfördubblat de äldste Och denna Sihorans
conjrsx war Uwes. Hekeules är här wäl samme Jätte, som i
en Angels. homili kallas Escalus, hwaro stos-werl- woro spor-
da ända till Germanien och i hwilkcn Widech. sielf samt Sol-
guden. Att Hercules Sara-tus, nämnd uti inscriptionek, är
den som fick bergsklippor till cola-unke, synes helt sannolikt.
Grimm härleder det namnet af Sal)s, som i gamla tyskan är det
samma som seman i latinet.
Wår Starkotter, som går fratn genom flera sekler, föröf-
rvande sina stor-verk, synes bildad ad modum Hemans af wår
inhemska saga.
Me11 är ej UTereurins, htvilketi fä många författare efter J.
Cæslir uppge som dm högste manlige Guden iNordlander, någon
annan ätt Latonassonenxz
Merkurius bibehöll sitt Orientaliska solcharakter igenkänligare
ätt Herkules. Colsridus Monte-nat. (lil). 6 ed.1587 p. 43) införes Heik-
gist, wid sur ankomst till Britannien med Sararne uttryckande sig om
denna stams religion, i talet till Britterneö kung Vortixiert tvi
söka, gångne ösioer haswet, ditt rike, under tnercurii anförande.
Wid det namnet Hi) lyfte kungen pähnswnretoch frågade, hurudan
religion de då hade? Dä swarade Hengist, att de dyrkade högst
Njunjein hwilken de kallade Woden på deras språk, åthwil-
kcn wara gamle egnat den sjetde dagen i weckan, som derföre till
den dag i dag är kallas Wodenesdaiz näst honom den högsta
Gudi1nmn, som de egnat den 6:te dagen, hwilken heter Fred.1g.
Matth. Westmonast. later honom dekwid tillägga att hon kallades
af dem stea, som wat- detsamma som Bernts , men nämnd «Frea
ils fr0d08, qnæ est sperma mat-iS, de qua nata est Venus se-
cunelum i"abuliis".
J förbigående nämnes derefterSaturnus", Jupiter och de öf-
rige,soni regerti wetlden, hwiliet tvål wille säga, att de likwal ej
förkastade de mäktige Romarncs religion.
UTercttrirts-tVode-I och Venus-Frat äro således derashög-
ste Gud och högsta Gudi1um. Att Frea är nattens-, watt-tets,
qwinlighetens, qwinnosyßlornas (spinningeno, doskaposlöts-
«) Mcd stal, så tvida det kommer as Si-seger och boka eller Horus (Herre,
cFentligen sir-: arets Gnd: Sol.)
") ltt Britterne dyrkade Solen, har Hallenberg tvisat i de n. l. öl v. an-
förande deras koknings uttryckliga bekännelse i det hänseendet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
