Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - b) Apollo, Gudamodrens son i Hyperboreiska culten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tideäknlng. 429
lens, läkekonftens m. m·) Gudinna, är på sitt ställe adagalaggdtz
således år Mercurius dagens, eldens, den manliga princi-
pens, mannafyßlornas (fjöfartens, handlens m. m.) Gud. J
kriget taga män och qwinnor i somliga landskapet lika del, dä
Odeii och Freja också delti de fallne fins emellan. Annars är
Oden egentligen krigets G1(d.
Genoiri dettii se wi, att Mercurius-Woden-culten hör till den
iii-äldsta hedenreligion med en Gerd och Gudinna i före-
ning; ehuru han inom Sararnes stam har öfwersta anseendet.
Wi ha faledes ej här att se efter,huru Merkurius gestaltades af Ro-
marue, utan hwad han war, förrätt han kom dit. Namnet är
ej romerskt. Det synes kommet af AV: Herre: kanmet som sät-
tes före Baal: DJ FDL Herr Baal eller Guden Baal. Hero-
dot upplyser, att Perferiie kalla Solen kyros Oropon mheco ror-
Ililmi-). !1?er,-fatt framför detta folnamn, gaf saledes nam-
net Mercurius, (hivaraf Romarnes mera-, wara ställd under Mer-
curii bestydd , snarare kom, cm twertom). Han är den phoeni-
riste handelsguden, hivats namn med Phoeniciernas flagga
kom till Europtis westliga kuster, der likwäl redair ett annat namn
på samma Gerd möttes, som war de Tyska stammarnes, befolka
ofwer floderne af folk frätt Swarta hafwets och Archipelagens ku-
ster. Da blifwer begripligt hivad Tacitus anför om Germanernas
Mercuriicult, att de på wiß tid offra sin Merkurius mennistor.
MennistO-ossren i Leire och Upfala woro således Baalsosfer. Men
då Tacitus ock upplyser, att blott presteme fingokstraffa och, att, då
folket kom i den heliga lunden tillsamman, en man först offra-
des, synes antagligt, att offrerr afmenniskor kunnat egti en mindre
hemsk gestalt. Stammarnegfingo ej sjelswe werkställa döde-straff,
man måste föra dem som förrverkat lifwee med sig till
Alsheriarthiuget, der prestmakten, font kände, kanske hade
en ikrifwen lag, lät werkställa de straff, som befunnoslag-
enliga. Så offra wi ännu — åtminstone ha wi offrat hittills
menniskor, men ej förr än regni summas sacenlos bifallit.
Adonis, en Oricntalist tdubbelsiägte myth, hade inkom-
mit till Grekland. Da weir Adonis xoripog Isai dem-spy enl. Or-
pheus. Detta xoupoc hade wäl sitt grund i Perseruas sir-dog:
sol. Deri dubble Adonis ar således Ulodren och Sonen (han
blef ock sedan ölsttid af Venus), eller samma dubbelmyth, fom
Ares och Venus i Grekland, och som Mercurius och Venus då de
enl. Sararnes uppfattning äro den högste Guden och högsta Gu-
dinnan. Men Plön-» (Herre) = BEIJle kunde gifwa Vo-
den, Vodan, neml. sånsida Buddhananmet har något gemen-
samt med äömuzg, som hos Phoen. betyder öronas-JF. (Enl.
Hefychius). Adoiiisniythen kom frän Syrien till Grekla11d. Den
war Syrernas nationalisering af Baalsmythen och hade härfått
sin gestalt deraf, att i "Adonisfloden«, som nedföll fran Libanon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
