Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - c) Diana, Gudamodrens dotter i Hyperboreiska culten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräktting. 435
ocb Hälios (se härofto p. 1416). Och på de anförde grundetne
anse tvi Hyperboteetnao Diana, Latonas dotter, wara leankasiska
stammarnes Selenez Gennanernacl Lttnaz Egyptietnas enyandta
Isis (fast denna ofta är framställd sasom for met- ätt Lsiriö, så-
ledes snarare Ellcodergndinnan) med ntanhornenz Greketnas Jung-
stnliga Diana, tvär Fröje, Eddtms Freja nted månsmycket,Frejs
foster, Njords »= Nerthi dottet«; den wid Ais-Yomit- nmrc eller
Ostersjön (s.)lttstt«wegt-) dyrkade A«stargod eller Asiartez ten mid
Mare- lictltlsieztm dyrkade Baaltisz dctt Alis-ta (Tis.1) och Ufå-
ne (enl)andte Tyr), hivats dyrkan k. Knut dett St. behöfde fin-
binda sitta Christna nndersatare jemte Soldntkan, ntan att nämna
någon enda Cddisk Cnidotnligl)et; ja, den mane, infot hwilken man
ännu nppslar Psalmer, för att fa otakelstoatx således tt«oi. SNS-t-
och Tisdagetts ut«gudotnligl)eter.
skattske ha wi toarit allt for widlnftiga, flik att ge rediga be-
grepp om dett religion tvi anse ha toarit förodinsk i Notden och
som toäl i hitstoudgtnnden fortfarit att bliftoa folkens hedna tro,
om ock en prestkast af «:)l"sar" hait sina Llsigsirdar både pli Fyen
och wid Sigtuna, och Asa i Emaland m. fl. stallen. Oslkinstterde
dett gamla tron, Jiittarnes orl) Twargatnes osl) Lllsernaotnlle
nernas religioner, stilldtt genom nationalitetens uttryck, ha under-
ttytits af Asalron, det folken blott tootso i förbund med, men ej
regerade af "Odin-3 sonet«-7-«). Las salt-resmatoäldenajmperltorei-
skit religionen kunna antagas ha lsisfnntdsakligen warit dett Smal.
folkstammens l)edenreligio:t, l)els’t denna stam längst lielsollsinsselss
ftandighet i anseende till stammar med den Asatro, reformatorn
Sigge Fridulsason införde.
Låter denna wat- asigt söt-smaka sig med hänsigt till de äldste
författares uppgifter?
Wi l)i·1moisa, till stoar häts, sot-st till Strabo Xl B. 5 kap.
der han liestäntdt uppgistver Sol («)»-o;), Måne (.Ye;.-;t»,s) orl)
himlal)walt"met, latinets din-« (Jx;), —- sedan Zeus — sasom
de deankasiste stammarneö lntftondgndar, jemte Tau-mg ellet« Lil-
»».l’n;, enligt en annan ttppgis Berndts-, likaledes erinrandeo om
l«’«.t-ce-Us;, Valla-diss. Att dett ;a enlt as Sol, Aisne oci) Qlth
ei upptäntts toid Jeattfasens sot, utan kommit stan biet-lat af A-
sien, kunna tvi sluta as ett ställe i Upnekhat (Bral)m. ll),
fotn lt)det·: att känna eldekt, solett, thimn och åtkktst är 3 af
· «4
wettenskapen ont Gnd. WC) Att detm har etlsnograplnfk, es blott
«) THX Psiflvksl MMS kungs» för Söner, torde ett äldre tslagsed inomhed-
nisla liierardsien sa antaga-( sent ntesltg anledning.
") Menne es· sa forskakt, att Soicti toar dctt nrmkstls (Baall, lnoarnr de
toise i Hiudtisiatt bildat sitt Btstthnm (oi:5 aman att Vichtan toar
den nrmyth (:Ilstarotl)), hwarnr de bildktt Wischnn (oi«.( tsaßioa — Jung-
frnsisien): och att Eidett och Liian toar dett Ilrmnth (Sar;3elj.1), invar-
nr de bildat sin Schiven (deu netttraliserattde, sorintandfjeb krank-nit —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
