Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - c) Diana, Gudamodrens dotter i Hyperboreiska culten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 sornminnen utan
ideel frändskap till grund, än mindre slump, måste tvål alla-ned-
ifva, då lärdomsjätten Hannnar-Pnrgstall försätt-sir sig i Persi-
stax språket funnit flera tuseit tysta ord, hwarioid en lärd Dansk
fogat den anmärkningen, att de fleste af deßei tyska är«o beslägta-
de med wära Nordista (Annal. f. N. Oldf. 1839). Alt Fiirfe1t-
tareit hort wär lärdomsjätte Hallenberg yttra, då han i Hr Prof.
Sjöbriitgs sällskap besökte Veteranem Iag läser så ger-sa Per-
silka, ty det år modersmålet,må också härwiderinras. iE) När
Jul, Cassar sedan yttrar om Germanerna (Je bell. Gall. lV:21),
att deßa känim blott eulternc af Sol (Sol), Måne (Lukm) och
Eld (Vulcanus), sä inser inan, att han hos den frätt Kaukasus
hunna Germanstannnen funnit samma eult som Stralso hos den
ioid Karitaan qioarstannade: i grunden den ännu qwarwarande
Hiudoftansta.
Tacituo, ehnrn han nedskrifwit flera stammars nationaliserin-
gar af det, Caesar i sur allmänlighet angaf, stadfäster hans upp-
gift jnst med det, som blnwtt af lärde mätt anfördt emot den lär-
de Cesar-. Tacitus indelar först Germanerna i 3 delar, men rif-
werger strax denna indelning och uppgifwer en mängd namn. Ar
den första indelning ej efter eulter, den sednare ethnographisk?
Strltlio synes ge wid handen, att förbundna stannnar delade hela
folkets Irisnurti, sa att hivar stam hade sitt nationalgudomlighet
i sitt tempel. Sa fann-å ett Inngfrntempel (2Vlagdeburg) i en
ort, ett Lnnatempel i en annan o. s. w. JCentraltemplensam-
manställdes hela Germaniska folkets hufiondgndar. Sri i Norden.
Tariti 3:delniltg ärt lett-ersattes, fler-ersattes och Ugerume
De gudar han sedan känner äro 1. Terri-mater, Urmodren liksom
2. sists, ett namn, som uttryckligen bibehölls hos en del Swe-
wer, hwilta alla —-ej stammar, utan folk afgemcnsam religion-—
dyrkade en Gudinna, eni. en kult, som sträckte sig in pa ön i
Oceanem Denna Jsis torde wara dottren, då Tansfana wid
Rhenln (i Sweivernas land), liksom Nerthns,l"1r mode-en, Ter-
m make-; Z. Tor-el erts-ses, Jotdmodtcns Lllclnas) soss,szi-
scop, deii skona (solsträla11de) fadren (I’erra) eller Herren (Ti-
us) MSN 4. UTercnrins, som Greier kallade Hermes, ter
man finner, att EVkererrrilto, som eul. Ceesar war den högste gu-
den, dcr han dyrkades, ej kan wara Romarnes Mercurius, utan
Solgnden (se ofivan p. 428), således densamme i grunden, som
hade 5. Hermles och 6. Assars-, hivilka Tacitus funnit hår ega
menniskoblodade altaren, något, som Fr. Münter anser efter re-
glerr utmärka en Baals- eller Soldhrkan i fm grund,rinrligen de-
Propheterne uti Israel beteckna också hedendomen atoni sina landamäan
loanligen slisotii dyrkan af Sol, Ulekne ock) all himmelens hät· (47!5’).
0) «Särst1ldt inä härloid anmärkas, att Tnngel, tvärt gamla männamu,
foljt oß fräst Asten. Tingel är mane, stjerlta i Simsn-
") Grimms D. M. n. ansl. p. t75.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
