Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 4 §. Hyperboreiska religionen - c) Diana, Gudamodrens dotter i Hyperboreiska culten - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - a) Walhall i Bleking - b) Urdashult eller Virdas lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438 Fornminnen utan
derför, att inom denna Sydskandinaviskt—germaniska, denna föt-
odinska, denna Hyperbokeiska religion, font tvi anse ha toaritVir-
dalands egentliga hedniska cttltuS, kunnat finnas en mängd af
namn utmärkande stödds-ter o. tn.s. som ansågos boitvatten,berg,
träd tn. m. Se oftv. p. Ltd.
5 §. Uttnärktare eultställen i Virdaland
a) Isallljall iBleking.
jValhallt Baals hal eller hall? Enligt Francke, rädsrägande
?irabiski1n: ställe drr Soleit stannar (t«talle att fira solstårtds:
fester ?,)· Wi kanna blott ett ställe med detta i Eddart intagna namn.
J Bleking, ttatsa Hoby altare oci) Kalmake kulle-, ligger en klippa
wid l)aswet, på 2:ne sidor sa mycket sluttande, att den kan besti-
gas, der ock trappsteg hit bliswit i forntidett uthuggna; men wid
den tredje sidan är ett ryslig brant, bestående as ofantliga rätt upp-
åtstaettde sienpelare. Dä mycket matten är, såsom wid dagjetn-
ningstiderne, stiger ofta hafwet ända upp till branten. Nära tvid
den smala huggna trappginigem htviilswer sig klippan och formerar
en stor grotta, forn utgiir nästan en halfcirkel. Allt tvisar, enl.
Sjoborg- att den warit till något ändamål as menniskor anrvand.
Ett ättestupa kunde ej fas bättre sök dem, "sorn matte af les-«
roande, kransade sina hufwuden och efter glada fester störtade sig i
hastvet från klippornas l)ojd, derifrått man sett Gudarnes gestalter
skimra« — enl. Taciti skillring as Notdbors religiösa förestalinin-
gar och bruk, som allsicke paßa itt på dett Odinsialiikam SSU-ex
aland lata ej attesiupor omtalas. Odins bekannare ristade sig jtt
med smärt-sudd, sbr att gå till ett Walhall, der etviga strider
fingo njutas.
Solsåagen i poetiska eddan synes wara sjungen af en man,
som står stridande med sig sjelf om han skall kasta sig ut for en åt-
tesiupa. Der är ej Otiinå troslära. Dett ar sannolikt ett astryck
as ett sydligare Nordbosi, hwilken kunde i söder hit inhemtat åtskil-
ligaMCånristliga föreställningar-, utan att bli Christen. Se osrvan
p. .
b) Urdashult eller Virdas lund-
Haisskusien Vara-i blef wißt tidigt besolki1d, åtminstone då
skka från Osteksjött landat pti dett samma; men nära stranden ba-
de ett folk ej gerna i deßa osäkra tider sitt käraste egendom. Var-
ingarnc sjelfwe seglade nog hellre uppåt äarne in i närbelägna
sjear och byggde det-mild sjdtirätidisrne sina borgar, än de bodde wid
lilist grund, der blott ett iTgJOgOItop Tot- 068 är iiindt neml. Chri-
sttto, i litvtlien tvi se Fadren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
