Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - b) Urdashult eller Virdas lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidtöknirrg. 439
hafsstranden, der hämnden kunde utan moder träffa dem eller
strandhugg befxvarii dem. Här förde Mörran ä, d. w. Hafs-
bslran, till ?lsnen, hwars stränder synas ha de äldste-ninnesmär-
ken i orten. Rimligt är det således, att wid denna sjö seka dm
äldsta kungaborgerr och det äldsta stället för folkets Gudadnrkatn
Wi lemna nu Kungaborgen "); men fästa uppmärksamheten roid
det som afser den fordna enlten.
«Urdarbrnmiens watten kunde göra allt lnvitt", enl. Ed-
dan. Detta uttryck hlinwifar till samnmnbang med de Grefifke
Mysterfernas källor. Mtin trvädde stg i deßa efter mord, stöld o.
d. rimligtle erläggande böter till kultens uppehåll Brnket nsar
så gammalt, att de gamle Gudarne införas fiisorn psi dettri satt
försonande brott. Derwid afsröngos stinger. J Völnspa fore-
kommer mycket som rvsd slikli tillfällen paßiit att afsjnngos t. er.
den ont Gudarne skulle straffa eller taga försoning svid den första
striden. J Grekland måste en mördare före sitt försoning knastras
i swin- eller tjurblod (Flteas eller Osiris). Tanken att slika nttre
werk försona är ej inkommen genom ntißförständ af Evangeliirnr
Redan Diogenes-, forn fett röfwaretr Pataikis låta rena sig, då
Epaminondas ej ännu rvar recipiemd, anmärkte begabbande, att
den förre nu gick en bättre ewighet till mötes, än den sednare.
Wl ha redatr nämnt, att wi blott karma ett ställe iNordem
der folket utwisar en Urdarbruan och der ett Urdarobnlt eller
lund änrtu bibehåller sitt namn. J Smäl. Bestr. af Roabera p.
176 läses —- tlllaggdt af den andre författaren af werket E. Ru-
da, forn war född och tjenstgjorde som vrest i denna trakt.— "sl’ii
gården Trehörnas uttnark sinnes ett källa som ttu kallas Sia-
frids Faller, men fordom Urdarsbrunnem Ser alnar derifriin
står en sten rund som en pelare med många kors utsirad ofivanoch
på begge sidorne. 2 alnar frätt sterren är en stenmur, allestädes kj—
aln l)öz. Dennii brunn skall i hedentima warit fardelez mördad
och isynnerhet helgad till Dornplats, men skall ha bekommit ytter-
ligare anseende deraf, att S. Sigfrid der skall ha döpt och under-
Wifst folket- Skogett deromkring, som på bok då warit ymnig,
skall hetat Urdarshult och således gifmit hela socknen sitt namn.
Wattnet deruti iir af mineralisk art. Wid Haleqrvarn skall for-
dom ha warit slott och säte för en fylteskung. —- — Der ut-
löper en stor å till hafwet — — —- ; mil närti Carlshamn — —
— Pag. 194. Pä ett näs mellan Hakeqrvarns å, som l)iir« Haf-
Bältere kallas, och en liten sjö, Hartgrews löje-trer benämnd,
har warit det bekanta Trojenborg."
Här har således legat en Urdarbrunn, en Bälte» en Hert-
grepa, en Kungaborg. Hlt har man lnfezalat frän l)afinet.
Eddorne sanna både Urdarbrurmen och He.rtgeepa. Orri Hölt-
namnet ha tvi redart upplyst p. 172 och 42tj. Och Urdarbrun-
«) Se otn Hasee och Bos flott härofiv. ts. 2(Jl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
