Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - c) Bledinge wid Salen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidråkning. 451
till en lysande ätt. En bwnr gick sedan fram och sick sm spådom,
som, säger Sagans författare, ej slog mycket fel. -
Thorbjortt, Gutkids fader, hade wid tillfället rest undan, helst
han ej wille waka hemma medan slik hindr vit-ni var franskt-
(’ofwertro war främjad.)
En dylik Völa syntes Gudrid Thor-fin Karlsefnes bnstru, dä
hot( är 1008 satt wid sonett Snorres waggaiWinland. Den Völan
hade fwart kjortel, ett band om hufwndet och de störste ög011 nå-
gon sekt. Förswann med ett brak, sedan hon tagit Gndrid i
handen. ’)
Hukn bringade sia deßa Orakelgifwande qwinnor till sin py-
thonifka inspiration? Wi erinre om Anrinia: "Sed et olim An-
tsiniasn 8: complmses alias veners-li sunt, non adulalione, nec
tamqnmn fiket-rent Dess, heter del i Tacit. de mos-. Germ. 8
cap. Detta namn på en qwimm, som war Sierske1 hos Germa-
nema och aaf otakelswar, ställes jemte Veledanå Jornandes skrif-
wek: Gothiske kungen Filimer fann bland sitt folk några mage-s
medier-IQ som på folkets eget språk kallades aliornmnæ (al. »-
le-»m»æ, alfa-mega, aziwcmcnax Dem jagade han åt sioge11.
er födde de, med siogsmän,Hnnnerne. Niebuhr nämner Amuni
och Anrnnci i sin Rom. Gcsch. l:77. 88. Grimm anser ordet wara det
qwarblifna namnet aljaruna, alnruna, alrcmn. Då man wet,
huru u ingår för l (t. ex. Anmonien Almosentdelare), är mycket
skäl för denna meningen. Då tvi läsks om kupan med öl hos
Jonas Bobbfensis och om ölets förhållande till poesiekc hos Benet-
ne, få blifwer uttrycket ej besynnerligt. J Kormkas Saga ar
Avlfaga ett epithet på en Snga eller, Mnlier magica. Dä nu
Saga och runa måste i slik ordställning wara liktydiga, måste ock
lesaga och Avlrnna wara ett. Eli dylik qwinna kallas der ock
Olstafkts lystas-und. Sannolikt wkir det Götarncs fmädenmnn
på Birdaknes Späqwinna, dec-före att hon mal eldade sig med öl-
drickning fin-rån hon spädde «), der ej en marker fång kunde wer-
ka rörelse hos henne, fäsotn hos Tl10rborg på Gronla11d. Kor-
mak omtalar Avlwerki Asar: Oditis öl. Dm magiska mojn-
nan, hwilkcn han, som dykkar Thot—, föga aktar, bor wid Spä-
konu felli: sändes- en Howa, font på ett berg firar Dianefesier.
Aurinia: Olrcma war således, som detfynes, personen-s af fram-
mande religion namn på Ps.-ledan.
Misjtigen hade wi bak ej annat än fåxjg och öl, förattåstad-
komma den inspiration, som önskades-. Men i dm Syrifka gu-
«) Antiquitt, Amer. p. sl-
") Genom en dylik religxonsfed i hedendomen blifwer förklarlig-, att EBka-
wen måste upplysa Smeriges knng 1161 d. 6 Ang. att en under rus mor-
dad ej kunde ha blifwit l)elgotk. Sw. Diplonk. Att ense rnsinspirationen
för Gitdomlig Ivar således ej omanligt, det ölrnnor mördades. J special-
topographieti få wi se han en Olfnugga — en trollqwinna —- kan bort-
taga eller ge den bästa wört allt efter sits gunst. Sewidaråhärofm p.166.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
