Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - c) Bledinge wid Salen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452 Fornminnen utan
dinnans tult torde nog starkare rusmedel funnits. J en as Hind-
uernas heliga böcker Ouphnek’hat Brahmen 24 (.lom-n« Asia-
tiquc T. 2 p. 270) träffar man underrättelse om tillwerkning af
ett slags bränwin medelst destillation. Drycken kallas der thisnm
och torde wara det Grekerne (t. er. Demokrit) kallade skythiskt
mjöd yrast-, hwadan dricka Frese-, Fason- a’r detsamma som be-
rusa fig). Hemligheteti af bränwinstillrverkningen inskränkte sig
dock, ester Salvcrteå mening (H. V. 1: 240), ej länge inom de
hedniska templen. Tartarer och Chineser hade bränwin långt förr-
än nägorr Europe. Säkert är, att Völorne genom en dryck kom-
mo till högre ursinnighet, än de kunnat genom att, enl. Tiede-
manns tanke, se på rinnande watten.
Hai-af följer att sjclswa bernsningswäsendet har hedniska anor
och att en, font dricker för att berusa sig, anseende i denna
hänförelsen någonting godt, ännu lefwer i en hednisk werldsåskåd-
ning —- är en trollkarl eller trollkärring, fast det är blott sig
sjels man nu mattar förtrolla. De som,komtna att någon gång beru-
sa sig, derföre att de dricka, må tillse, i hivad ok de draga. Hoa
rucurrr "z»eezt»er17«e censeo."
Att Blendas-sinnet eller, som wi tro, Velcdans(Beledans)
minne i Varerid har sin grund i en enda sköldm«o-anfbrarin-
nas bjudniiig aj en sdsrvande dryck ät fiender eller en enda seger
af en qwinna öswer en infallen här, i tider, då årligen härar kun-
de infalla öfwer gränsen och qivinnors biträde tvid sörswaret bli
nödigt, är mätt att öswertr)ga den, som aktar på den utbredda
solkiägnerr och ser att största delen as fornlemningarne i Värend,
ja i de Tio Häradrrna ’«) på ett eller annat sätt länkastill Blenda-
tninnet. Att mer blifwer denna åsigt påtränga-ide, då man finner
i sordna urkunder, att ett slikt uppträdande as en qwinna, som
det sägnen meddelar om Bledinges Amazon, warit något sedwan-
ligt hos wißa Germaniska stammar, hwilka i början af tvär oera
kallade slika qwinnor för Veleder.
Deri sista Bledingmönå seger synes ej wara så förgäten i
historien, som man påstod, tills man med den slöaste kritik förde
denna qivinuobatalj in i k. Swerlers tid. Wi ha betraktat denna
Blendas seger i 9:de seklets skillring p. 282 f. Men när som helst
den nu månde hasnm wunnits, kunde deras ej minnesmärken upp-
stä, som betacka Brawallaslatterna genom eti mängd socknar rvid
GåsrvotorpssjönH,St1leiis och AHnens stränder. Nögot skedde
under seklertie i Värend utom på denna Blendas segcrdag. Här
höllos fältslag, har funnos ock fädernegrafwarne, tr) har
hade wäl ätter-te bott samman, förrän de spridde sig ut i Buda-
«) J sägnen eni Springskattett, som skulle giflvao af Njndnng (och Fitt-
tretsent), derfere att de sornngo från Blendas baner, synes ligga en an-
k!)·k«tll«ll«]- Akk blott Vörend genom Blendas tvar«f fortfor att bli Hels-tan-
digt, elian detttr minne saftat sig loid cn skatt, som nog as annan anled-
ning fatt namn. Sc hårt-sto p. 284.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
