Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 5 §. Utmärktare cultställen i Wirdaland - c) Bledinge wid Salen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidrökniing. 453
land. Och man dog och begrasdes, utom i fåltslag och hade i
skedstider wål brist tid att bygga wackra grafrvar. -
J deßa högar i och omkring Bledinge finner man stenkistor
i midten och ben deri. Det wittnar orn en sådan begrafningssed,
font Völsungarnes. De brändes ej. Man wille twertom sorrvara
kroppartte s·or återuppståndelse. De sweptes i en waan blcegio
(bleja år i Vårend barnets sweplinne ånnu). En Steinthro i
Bols. S. förklaras wara en graf uthuggen i en sten. Annars
sattes stenkistor i högen och, om wi rått sorstå ektstalle,en knavr,
ett skepp inom stenkistan. Skulle denna tråkistari likna ett skepp
— likna Navigirim lsiclisP —- Det förråder emellertid också en
slägtskap mellan det solk, der Gudrttn, der Brynhilda och dylika
sköldmör uppträda, och det folk, som förklarar att Blediitge bär
namn ester en sköldmö i Wärend.
Velederna eller Prestinnorna synas haswa haft iVirdariket
en mindre asbruten succeßion, ån sjelfrrsa regenterne. Afwen
om den wid Bledinge boende Blendan roar den sista, som anförde
harar i krig, har dock sallan en qivinna saknats i denna ort, som
haft större makt på folkets sinne, ärt stundom både regering och
kyrka. Hwar generation har wanliaen hast sitt "kloka sru«, hwil-
ketl de tådftågttt som ett orakel. Då k. Carl Knutßon efter k.
Christophers wal red frän Kalmarue, uppsökte han den kloka-
som i 20 år ej gått ur sitt rum. Holt spådde honom, ester krig,
svest och hungersnöd, kronan. Annu i V. Linnes tid gas en dylik
sina swar ute på marken. Ingeborg i Mait-hult gick tigande
och fastande itu Säfsübllsken (()-"munda 1·(-galis) på en liten hol-
me i Fanhults å, der hon ansågs ha sått sin lärdom. Busken
kallades för hennes predikstol. v. Linns besökte henne för att stu-
dera hennes både religion och medicin. Holt anstig hela naturen
befolkad as andemarelser: Neckarne bodde i wattnet, Etfrvorne i
tråden, Skogsnuserne eller Ran i skogarne, Tomtegubbarne under
husen. Hon wißte att det så rvarit alltsedan Lucifer nedkaslades med sitt
anhang från himlen, då hrvar och en af deße måste bli der den sal-
lit. (Wi ha hört nedreguandet beskrisivas as allmoge i Wirestads
gtsnsstlp, nästan liksom i «lekorna. Det svar mörkt,då de föllo ner
och upptäckte de sedan hwarandra genom suckande. Lucifer sjelfoch de
brottsligaste nedkastades ån djupare i helvete; de minst brottsliga
blesrvo rån, neckar :e.) Mor J. låt v. L. weta,attden skugga, man
ser af sig sjelf wid ett watten, är ens banm, som går med huf-
wudet nedåt ner i jorden likafort sotn wi hår oswan. Men hivad
som skadade den ene wåckte lidande i den andra. Så kunde wåtk
genom möte asen wåtte konuna åt wår motmenniska i jorden,
då den kändes i tvår kropp. Holt behosde ej tala wid den sjuka,
blott få i hand någon deß klädpersedel. Orsakeii till sjukdomen an-
gass alltid wara ett brott mot en anderoarelse. Botenicdlen blef-
rvo lika immateriella. Mari skulle gå ut 3 mornar å rad sa-
stande och tigande, eller ock 3 Thorsdagsqwållar till en stront-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
