Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 7 §. (5e) Jungfrun i Wettern. Näs slott på Wisingsö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräkning. 459
7 §. Jungfrun i Wetterst. Näs Scott på
Wisitrgsö.
Liksom utanför Birka wid Kalmar, ligger ock utanfiir den
gamla Kungsborgen på Wrsingso en ö, som heter Jungfrnn.
Bohrnan försakrar, att tnan der linnet hor watten sqrvalpa under
sonerne. Det mar wal ert tid, då hednrt prester derr kunde höra
orakelswar nr djupet. I orten nmr tron pli en Jungfru, Hass-
seun med qwinnorruncns och sisistjert, således den Ephesisia Dia-
na rinmt i 16:de seklet så liflig, att Hertig Magnus kastade sig i
Wenean skummiga wäaor, i hopp att slums i hennes sannt.
Nrira Nils slott på Wisingsö äro djupa gångar ännu under jok-
den, der «t)emliga wcttenskaper" hast lätt att dölja sig. Folksag-
nen wet, att k. Magnus Ladulås der samtalat med Jungfruom-
klet. Det sista swar man hort war på trågatc om Wettems djup:
"tmät min längd» — ett srvar, som menige man ännu anser ega
biidc historisk ocb geometrisk grund. Jnnerst i de djupa gångarne
sitter, enligt folktron, en Iatte Gilber, som erinrar om Gillwo
eller Gelbo berg Wid .Ostrabo, hwilket åter i sitt ordning påmin-
ner om Gilba ett Bjskopssijte i Numidren, hwark- namn Gese-
nius (ltlon. klia-in P. 423) härleder från EFF-t- ett bergi
Judeen, der på en strid Gelbiro läg, enl- Eusebius. Wid so-
ten roar en källa, liksom dcr Sigfrid döpte rvid Gelbobergets sot.
Jätten Gilber (i sednare berättelser kallad Wlsing d. a«. Wi-
si«rgso—jl·itten) säges sittrr wid de djupts gångat-urs slut på en ko-
hud, bunden as Ketil Runskes runkafle, hwarifrän hatr ej blir lös,
sörrrin han renplockat en kohud, ehuru han blott hrvart sekel sår
taga ett hår —- en stign, som enl. Bohman upprepas wid stran-
den af ännu en sjb i Småland, om en der På en kohud liggarrde
jätte. Detta är oß ej sa· stammande Didos kohud ar bekant.
PS en kohnd stulle, enl. Gritnm, en hednisk bedjare sitta. My-
then om kon är ganska spridd i hela Europa, denna weerJ-
del, socn bär namn ester ett Inngfrrr, som kom hit sittande på
älv-IF oxens hud-, som osroersamm med henne till landet wcster om
sten.
W.n- det slott, der kungarne sig nedsatte för alt bo nästan i
medelpunkten as Svea-Gina om Vikboland, ej ett gammathwin-
noorakelstemvel , likt det , tser Mcngtod roar inneslute11? Hadc en Gal-
lns ej hiir blltrvit af Cdristna nedkastad i sina egna hemliga hå-
lor och satanism sägnen om Gilber? War Gudinnnans bild ej
hår en Baie-ag eller Basse-Reag, eller en sten as dem, Sanctu-
niaton ansag rvara frän Urarios och sorn "hela werlden" ledare an-
såg nedsalla frän himlen? Wära Vättaljmz anses ännu med wid-
sseplig rvördnad De gamles Baitylier uppgiswas runda as en
handsbredds bbjd med en ljusröd laga forn snart släcktes. Guda-
modrcn ansågs bo i dem, enl. Livius 29. tl. Arnob. 7: 46.
Scaliger härledde namnet as Bethel, gudahus, ogillad as Gessne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
