Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 7 §. (5e) Jungfrun i Wettern. Näs slott på Wisingsö - 8 §. (5f) Wexiö (Wecsioren) wid Helgasjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460 sornennen utar
us. Nam ry; Lange-Jag, nämnde i Ap.-Gern., synas dock
wara en grek. bff. af Phoeniciernas Bethel: domus sam-nå
Hwilka andra lefwande warelfer än deße «l·-ipides animat-" ha
kunnat bo i Disarcboren under de wäldige bfwerliggarne? Och
har IVöttern ej fätt namn af deßa Vätter? Troligeii funnas
ännu i k. Magnus user tid bär qwar de Stapsins stena, som
enl. Stadslagen G. 10 en brottsling mot Guds 6.te bud skulle
bärii genom Staden sig till skamstrasf. Woro de ej gamla bilder as
den Epl). Diana, hwaks prestinnor af Horns, enl..Hallenberg, fått
sitt namn, och om hwilka han citerar: qnæstam corpossis facta-
bsntHTill samma Gudinnecult hörde nog den siapsins mantol ock
tillhör , som, enl. Bjoerkbarätten 15, en sköka skulle bära. Den mantlen
wal« utan ryggstycke. Och sådan wisar sig, som en Värendsbonde
welat öfwertyga mig, Skogsnufwan ätt i dag "framtill som en
skönt-lödd india, baktill som ett degträg".
s §. Wexiö (Wecsioren) tvid Helgasfön.
Wi ha nämnt, att Sigfrid, enl. legenden, sedan sägnen lä-
tit honom predika och dbpa wid Urdaåhults h. källa, begas sig till
Wexiö, der hedniska kultens centralort nu utan allt twifwel be-
fanns. Sannolikast kom han dit först och besokte sedan med myn-
dighetens tillstånd, wunnet å Iandsthinget, de ännu qwarivarande
hedna religions-ställen.
jVexiö skrifweg i tvära gamle lagar lVeesiorett. Namnet
härleda rot af tricke, Vittan, som i k. Edwards lagar betyder
saga Mountains-, Feeiejfcae såledest Christna språket troll-
qwinna,i Hedniska: prestinna. Då Saxo omtalat Danska
kungens besök i Cone-fade- Pingymm , de Tre Mornas sal, anför
han, huru en man der träfftis, klädd i qwinnodrägt, fallande sig
för Vecha, hwilket innebar nys asterisks-. Man härleder detta ord
af tvi: helig i sornsiv. uniho i forntyskan, deraftvig:idöl.2El-
nothus i vita s. Can. c. 23 anser namnet Wi—borg på Jutland
gifwet efter en rerrvarande id6l. Af detta Vicee härleder man
sedan wiga: helga, inwfga: wig: slagtning; Isl. wig, niigr
Aig.:S. on viga, allt: krig, krigisk. Arg.-S. Vig-bed altare;
Vig-cyiig: krigs-kung: Vikiiigz Viti-: wisa. en fäng, som Vicee
sjöng. Vicea: tiden mellan Viecea uppträdandc(rvecka). J me-
deltids lat. betyder fegs-ze, fegs-s.- trollkarL trollkona. Utoin i
Vicce lär wäl Veestoren ha en rot ieyre, ör, då Ver-
sioren betyder stranden der en Nerthus-Vicce badade ochin bad-
ningssesterne gaf orafler. Möjligcn är namnet: 1Vig-sigor: se-
ger f krig, såsom det angelägnaste att tvinna genom d. w. reli-
gionsöfningar. Och detta Vexsior låg wid soten as Gelbo berg,
hwarin se härofw.§. 7, der Ostrabo ännit är Biskopssäte. Se O-
stara i Lekidion. En allmän fagert har funnits att nedgången till
Hels rike är wid Helgasjön. Mycket antyder, att nära detta stäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
