Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 9 §. (5g) Om oraklet i Birka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
464 sornminnen utan
sina hwaße oskurna naglar. (Ornklotna i Eds-belätet?) Ägget
röfwades med guldstafwarne. Jomala satt wid Altaret, hade en
krona med 12 ädlti stenar och ett kostligt halsband. Han hade
i knät en gullsiål (inotsioarande Swiatowito och Edsidolens
horn?), full med gull. Ctt pell war uppfastadt (tialldad) om-
kring Joumla (Veslis hos Nerthus, Jsisslojttti?). Eli lönngång
ledde till en jerndörr, derinnanjör en qwinna satt på en stol med
håret bundet wid en stolpe-. Det war Hleidur, som så straffats,
emedan hon ej wille bli efterträderska. Hen löstes af Herred och
nu upplirandes templet, sedan de plundrat tet basili. Te seglade
nu åter till Götaland. Nu kommo Dagfare och Nattfare att å
Harald Hilretands ioägnar uppbuda till Bräwallakriget. Herand och
Bose jtridde det med tapperhet. Slutligen lsles H. kung i Geta-
land ester sitt fader Ring, sedan han bliswit gift med Hleidrlt,
kungens i Gläsisivltll snjterz meiiBosc bles kung iBjarmaland, gift
med en knugadotter derifrån, som han förut töfivat stått sin fader
k. Harek. — J gamsägget war den ormunge, soln sedair sasom
stor drake dödttdes af Ragnar Lodbrok, då Thora Borgarhjort
manus. Med helgedomsranet bles dock Bjarmalands religioii ej ut-
rotad. Dä presteii Stephan i llde seklet (1Z72), kom till Per-
mien, för att omwcinda deß inbyggare till Christeudomeu, fann
hann, att folket dyrkade den gyllne qwinnan som sin Gud,
jemte eld, (Taran?) och Watten. Landet underkufwades af Nysä-
land först fullkomligen omkring 1500. (Strahlenhekg.) Junia,
Jumar är hår i orterne ännu ett Gndanmnn. Inmala ärGtid
bland allti finska folkslag-
Att ett stamförwandskap funnits mellan åtskilligti i Bjarmai
land och Skandinadema, har warit alla Sagoförfattares mening,
font skrifivit om dettei land wid Hivitti Haswel. «Jtuappt skall
man kunna uppgifwa någon Biarmijk Konung, hivats namn icke
later Skandinavijtt,« yttrar —R—— uti Jduna IV p. 113, ehuru
han anser orsaken ha warit att wara fäder ej troget upptecknat
de Bjarmijke namnen. Men saken hänger ej lllott på namnen. Marma-
landöfararne kunna tala med lii-de qwiunor och män och köpet af
deßet sina sprakforwandter närmare underrättelser om landet.
Schliniug ansåg att Finsta stanuuar underkufivats afSkandinaver,
font blifwit vems kungar. Det synes knappt mata en förslagsme-
ning, da Rurikska inflyttningen ar ett bestämdt historiskt faktum-
Eu af Rurik-ö broder fick sitt rike ät norr. Hade dtßa Ishafokm
stens bebyggare redan en religioit med tempel och gudabileee och
Prestinnor — Abbedißor , som binda och Nunnor som binda-J?
Eller är icke dettti spår af Rutiska kolonisationens kult? Och är
ej denna Biarmiska Gudinnxeult just deti tvi framwisat i den del
as Sloec·i·.e, derifran Nectoe ansåg Rurik och hans bröder konlne
— fran «ariazi — Varankölandet2 Att sednare Jsliindjka ia-
goforfattare lålo kämpar i Bräwallaslaget kedaii ha plundrat Jil-
utala har i sig ingett chronologisi wigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
