Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 9 §. (5g) Om oraklet i Birka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidräkning. 465
Bland Permienö n. w. inbyggare as Finskt språk träffas lik-
tväl slagter med ljust hår och bla ogon, hwari Saiöning scig be-
tvis på uppblandning as Gotar frätt äldre tider. Cniigt Bodwar
Bjarkes S. träffar Hroe på seglingen frätt Bjarmaland en arvin-
na Skuld, som regemr det mindre Reselandet tSeulda roar en
af Urdalirunnens Nornor), möjligen deßa Sagors Smömöjeland,
som tvål slutligen as Jöländarne lades, då sagor bildades af gam-
la sånger, wid Jöhaftvet, men sotn, om sångerne tvoro till förr-
ätt Jeshafwcts kuster beseglats, wäl kan sotets sydligare. J Sam-
son Fagres saga lägger en Glösigwaug lungason under sig
Småland, femte Kyrialand och Biarntaland. Ar Glåsiswall =
Bernstenöknst, så synes åstvett häri ett dervis, att Sagornes for-
sattar»e träffat källor, som kättt ett samband mellan landet wester
om Oftersjon gerit mot Aust eller Cstlandet te. öster om detta
haf. Att man hast torftiga underrättelser på Island ont dessa
länder, fast de Isläitdska sagofortäljarne, då de måste förtälja en
saga, ansträngde sig efter bästa förmåga, kunna tvi sluta redan
deras, att i alla sagorne Biarmalandökungen heter Harek och
Gläsistdallskungen Gudmund.
Då Saxo beråttai·, att Ragnctr Lodbrek i sten i Bjartnaland
inhuggit bestritning ont sitta bedrifter oct) i deßa orter träffa-s Ru-
nor,» äkerligeii mera like dem tvi kallat Virdiske,. an de Uppli-
ske, sa tunna wi sluta, att» han traffttt uppgifter om någon för-
bindelse mellan Lodbroks Ostrite och Bjarmaland. Ait man isg-
lade frätt Ostersjoii omkring« hela Skandinavien är orimligt.
Ottver Ladoga och Onegasjöu torde man kommit stan Ostersjön
till Permienz ehuru man sran Norge kom ofwer Jöhastoet tilt
Hioitahaswet otj) Vinasän (Dtvina). Der talas toal om småta-
re slodtartcr i Historiem »
Af detttt finna wi, att en Ofwerprestinna hörde oeftergifli-
gett till Gudinneculten och in» a betvis knuna framdragasfi for me-
ningen, att prestinnan hos Nodethidinnan skulle toara ogift.
Sa roar Demeters prestinna maka och mer. Sa tsles Joseph i
Cnvptm, landets förste man näst konung Pharao, gift utisd en As-
nat!), d- a. enl. Gesenius Servtt Neithæ eller ptestiana hos ta
Neith, Tanais, således landets fiirstet qwinna, näst konungens
genial. (Sont Josephs maka blef hon utan twifwel Jehovas
tjenarinna).
Af Syriens Gudinna funnos sjelsrörliga bildstoden Ma-
erobiuö hade tett dylika. Henriettes besjunger "ghllne, men till
utseendet like lefwande tarnor" (Jliad. 18. 417). Ante-miner hör-
de titt forntidens konsttverk.
Sectra wi denna konst i Nordm? X)
«) Att tvära faderst bildning stod sa högt sent de MerikanTa sn-artkousiuä-
rekursio, tar ej tiettvtftttrtj och deße tnnde isina hus gom ej fci WU-
fonster, men komna utom tnachiuerierna late de halshugga sig helt besked-
ngt. I. Acosfa Hist. nakne-. des Indes. »
UD) Ny Smäl. Bestr. då.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
