Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 10 (6) §. Sinnebilder af Hyperboreergudomligheterne - 1. Gudamodrens sinnebilder - a) af sten - b) af träd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476 Fornminnen utan
Den tvid en gas resta stenen synes ock ha tvarit Gudarne-
drens sinnebild. et katt allenit wara en Fricro eller Astarte um-
tonjatug, som ses pii den alltför ofta uppgistte runstetten i Gestrikland-
Sjålatvandringsläram mett ej Christeudomen kunde foranlitta sliktt sitt-
nebilder på en grafwärd, rest af sorgen. Cj under att warg re-
sestenar bleftvo många, då folket i en dylik sten sag den på Oster-
sjökustertte dyrkade gudamodrens sinnebild, såsom barnasoderska,
hivarigenotn den döde kunde återkomma på jordenz dä hettnes sten
tnwigde akertt till odling, ängen till afbergning, då han ansågs
skydda boskapen, så länge han stod upprattz då han stadfäste för-
bund mellan makar, så wäl som alla köp och contraeter medborgare
emellan; då han skyddade ränsorna mot grannars intrång, och
t. o. m. mellan ttvistande ungar wttr en mäktigare stadfastelse,
ätt kabinettsprotokollertte på tvär tids kongresser synas warit.
b) af trän.
Almen war, tyckes det, Gudinnans sinnebild. A. v. Hiitti-
boldt påminner oß, att Epltesekne tillbado Almen. Men i Phoen.
betydde Alma Jungfrtt. Diana kallades i Rom xli-yta fiks-ek
Dentta Almas sinnebildi Alttten förklarar att detta träd förde
namnet med sig så widi: i lat. Ulm-ts, i A:g.-S. trinttreov. i
Franskan cruin Aleman. Ulm, i Belg. Olm, i Tyskan
Elm, uti Isl. Almttr o. s· w. Wårdtriiden i Värettd ärv ofta
Almer, htvilka barnsängshustrun i sitt nöd omfatnnar för att få
lindring.
Idegranelt wstk Wål dcll Pinus, St. Martin nedhögg, som
stod jemte templet, helgad åt en dämon,enl. Stilpititts Severus (i
öxte seklet), liksom det trädet tvid Upsalatemplet A. Ktangon-förmäler,
"utbredt med lummiga grenar, grönskande sommar och winter,
htvars namn ingen kande«. J ett Ransakningabref af 1665 iLtt-
gergrens Samll. närmres cn Idebnsie såsom gränsmärke ttara
den ofwannamnde DanahalL Annarswtnsgranen tillegttad Mo-
drett hade sasom äktenskapets numen och botkapstkött«eltts.
Applet ät« dock det mest utmärkande attributiModrens hand.
Mait har funnit ett äpple uthugget i en klippet n»ara Danncts
och Tannater pii Bolmsön, ett dylikt pa ett Oländsk rmt-
stett (Bant. n. 1095), liksom å en Skanst (B. n. 116(,). n. 3).
Citl. Bothos Chronitte der Saßen holt Vanadis, dett Vendiska
Freja i Askolabingielh der hennes hustondtetnpcl war, ett äpple i
etnt och ett tvindrufwa i andra handen samt en aptt på sitt hus-
toud Lilius Gyraldus i klist. de Diis gentiurn uppgiftoer, enl.
Sarista urkunder, att uti erinsul satt Gndinnan naken pa en
wqgn med cst äpstlc i mg och ett ijsutsa milt-iii tomt, bitande
sig i sijerten?) i andra handen samt ett fackla pä bröstet, myrten-
krans pä hufwudet m. m. serantzins tvet att i det tempel, som
781 blef en Stephani kyrka, hade förut warit ett Gndinna på ett
tvagn, lika skildrad, men med tillägg att bakom stodo 3 mor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
