Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 11 (7) §. De XII tribus på Värends landsthing - a) Januari och Febr. Månadernas sinnebilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tidvis-Ising. 487
god störd, ar wißt. Velleftto Gallnsz sätter det utom allt twifwel.
Det wttr Cizas högtid. Derivid offrades nämnde dag wid den
fest V. G. liefirifwey ett tillfångatagen RometskGeneraL Miclxsai.sl
sotn insattes i stället, har sornångt det gamla namnet, menhösts
gillet ar qtvtir med sitta orgier. Solert gick då in i en stjern-
bild, som utmärktes med mörka djur, skorpion, krokodil, korp.
Hoo oß synes korpen lm toarit deit erkända sinnebilden. Win-
tekreppen ingick wid Wintersolståndet, då saturnalia sirade-s i
Rotir och Moedrenecht hos A.-S., Luße natt och Höktt natt hos
oß, derom tvi upplyst åtskilligt. Det war dett återkommande so-
lens högtid, som nn dyrkades nnder sitt Zodiakaltecken (den tippat
bet-gett klättrande) bockeii. Som reppcn fortgick t. o. m.Febrnari,
ser man bocken med fiskstiert likawäl i Nordens gamla sinnebil-
der, som på phoenieisla mynt. Nordens sol föreställdes ock som
en hjort. Hjorteir hade gråtit bernstenoguldet.
Om Värends tolf trion werlligen stått i sannnanhang med
årsindelningen, så är wiil grund till antagandet, att hufwud-
mannen utmärktes genom samma stiljemärken som månaderna. Lå-
tont oß se till!
s) Januari och Fehr. Ntånadernas sinnebilder-,
den skäggiga Astarte, ej Boe-; = Geop, den Ephesiska Diana
med fiskstierten, förde i en slags sanntnmsättning, som- toi re-
dait ivisat, den gamla Värendsta lagmansslägten Trolle.
War det sanlsilden, som fördes vrid Disathinget eller årets sista
fest, Af hivilten sest Sigfridameßan, sedan Sigfrids-marknadenupp-
stod? Trolleslägtett nppger sig härstamma nån en dotter as Gun-«
nar Gröpe, Gödika, (Oiydja. Prestitina?), således den siste
Värendslumen, som kämpade mot Olof Stotlonnng och måste
draga sig tiå Bleking. Med denna Gydjan war neml. en Lag-
man, som kallas både Bengt och Utf, gift och fran honom ned-
gick Trollarnes manliga ätit-ledning. Tseiititt är lamer otviß, men
dit hans-öres
Ulpho, legiler X provinciars. 1200, soill är dell förste Vät-
ends lagman tvi känna inom diplotnemas tidehtvarf. (Nanne,
Laam- i Småland, torde snarare tillhört Kalmar lagsaga). Lik-
sout tvi sett, att Gunnar Gröpeö förfäder woro besrtiiidai
de med Norska kungasläaten, sii är en frlinde till efwanmimnde
Ulpho, Hildegitrd Ulfo dotter till Bjälbo, gift med en Norsk Jai·l
eller HertiaSivard. Hildegards fader IllsLatman lefwer ill2—20
(N. Siv. Bibl. 2. V. p. 26()), och kallas on, hwiltet wäl torde
betyda ättliiig af deit Bengt (Cl,«ristna namnet?) Ult« (hcdn.
namnet?) som war Gunnar Grottes knäa. Ulf Laamans (af
11l2—2l)) svit Anund Lagman 1160 (saknas i G. Bondes
bres, nifördt i Sw. Vritiks Handll o. Päm.) är Erik Ulfs (i
Bonch bref. Cr. Ulsßons fader g. in.Cieilia dotter af Birger Brosa.
Denna Eriks dotter eller syster Ingrid Ylfiva eller Ingrid Ulf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
