Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Kap. Fornminnen utan tidräkning - 11 (7) §. De XII tribus på Värends landsthing
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486 Formlnnen utan
räkningen iakttagits för hela året, fast man för gäningstiden all-
männast bibehållit låroformlerne, slutar J. E· agergrert deraf-
att dett pa ett och annat ställe anträddes på tideri efter gamla
Qlkiclzreliedagen lsaklanges till Jill. Se Crælii Tuna lim p. 272.
Aspelino anteckn. öfw. Varend P. 68, Jiitik· lätts Httol). S. H.
4: 55). Tenna egenhet för "Småländska folkstammen« måste
ha en sfelsständig och tirganmial grund. Deßa 13 weckorne af li-
ka titanga dagar som nätter torde tvam Cddcms tretton Valkyri-
or "l)iilften smarta, hälften hwita". Hwarje repp bar haft sin
särskilda högtid. Wårreppctt ingick med tvatdagajetrmirtgen. Deß
första manad hette Asiarmanad enligt Celsms, Ttstiild (te upp-
tända Ll«fteldartics tid) enl. Rudbeck, i Tyskland Ostekmonat, hos
Arg.-S. Eostre eller Easter monad. Wid Astarsestensimdes Fre-
ja blot (l-’.(l.l. ll–u».) Må« tvi lilott komma ihåg att blot ar
annat än bloth (blod). Blota är att hålla gndatjenst med eller
utan offer (af l)oaltis?). Wid alldeles samma tid firares Dea-
szzxiag fast; denna månad kallades Artemisios i Grekland tden
Ephes. Diana kallas ..itpref«; iLlp.-Ci.). Cybeles ochMatris Deücrt
festeri firades wid samma tid i Rom. J Mats manad kringsm-
des Isle-skeppet i Egypten, Greklttnd och Nom, sannolikt ock i
Germanien. Latonabartken Apollos och Diatnts födelse-fest firades
toid tvårdagssjetnningen enl.Jttlianita kalendern. Uti Jndien kring-
söres wid denna tid annn Dnrgaskeppet med en Gudal.-ild uti-
Hwadan bar Atkonsdagen i Dommettveckan sitt namn? Detmåi
ste tvatsa fortlnsistligt Wid denna tid renas herdar» och hjordar
med eld osl) atka ferran de utsläppas —nti Jndien. Agg utdelades
wid Veimdfestendennatidi Rom och Grekland. Meddlickenpä deßii
samband mellan wara Pislsvszlor och fornmyther hos fjerran boen-
de stammat-, torde Vädurshnfwttden i Smålands äldsta Herttl-
dik fa en rimligare forklating, än inom Cl)ristendomen, der Lam-
met har en allt för ltclig betydelse for att ha kunnat tväljsts som
intentiter Men tiattfeften war rörlig o.ts kunde äfwett infalla i
April eller inom Otsekis tecken. Wi få nedanför påpektt en
egett santmanftatnina af både Vadnrs och Orhufwndm i Vitbet-
lands äldre stagtniiitlerr. Sommarreppen ingick wid gamla Mid-
sommar, dti Eolen gikt in i lejonbildkn. Nn nedgingo lejonen
frän leetgett i fodren, men nu drog oisti folkets lejott, härföra-
ren, kungen ut till strids, helst födet fanns pii marken. Juda pa-
triarken fick ett lägrade lesott, ty denna stam skulle blott förswa-
ra sig, ej eröfra. Oclt Jttdalejonet war en prophetisk bild af ett
fris-skites på jordm· War äldsia kungaätt föret lejonmårke. Hed-
ningarne firade wid denna tid en stor fest. Skiil är ej att tivifla,
det Adottiofesten med sin ståt bland Phoenicier, Perser, Atl)enien-
ser, samtidig med Sviatovits stora högtid på Rügen, hade dermed
snut«:mnl)ang. Warmidsommarsfest ansat-står annn med föga eller ingen
clnistlig fiirglteläggning Höstreppen ingick wid hiistdagsjetttttingett·
Att Germanerne 59 dagar efter d. 1 Ang. sirade en glädjefest för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
