Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11 Kap. Återblick med rättelser och tillägg - 2 §. 2 Kap. p. 71—78. 3 Kap. p. 78—123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
502 Äterbtick med kat-
Som wi laggt så mycken wigt pli det R. F. Avienns medde-
lat nr Himilcoss berättelse ont sin koloniseringsexpedttion till Noi–
den, fä finita wi skäl att omständligare rättfärdiga npär äsjgt,l)elsi
Avicnns är en i Siverige sällsynt författare-, som knappt kan sä-
gas team lscmiitkt af tvära om Pyzyeas wanligen mångordiga
Ht«112«tkst·3«nat«e.
Att spy-Ihres beskker en kolorit Tau-mg nära Bernstenskustcn
i ett Jiicrlkgt lias, dcr han träffar personer, som kunna träde in-
lnjaemnsz ort« den puniska eller ätmii.st. grekiska beiottningenstum
amt-sil, anropa tvi säsoni lsewisadt Hnin detta Imm; uppstått
bar i ammsitxpet as Midnattssol oct) bernstenshandeL synes ha
sotijent att också bliswa undersökt-
?lvii.«tm—;«s, font lefioer är 340 e. Cl)t«., sannolikt hedning dä
han sot-fatt«1« och Christen då han dör tsä kan striden försonas
mellan olta meniitaär), bar ej ilswetsatt, men sritt paraphraietat
Dines-xxii Poemi «)IJ«219«;77;-ng, Dsthb han lllstlll lJWeiD boll fjklf Wlßlc
mera om en sak, hwatpä han ätergär till ämnet. (Nnnc jan-ris-
tsutktti itJ Ptitnks sil slilri, yltmk han Wid tsn kylts älkl"gsttg l
det sednare ovis-rikt, hwaroin nedanstt.) J detta sitt lusta märkta
possnt qät han ut frän Herculsstodet tie ivid Cadix åt mänga häll
och lonnncr ofta äter dit.
J norr om Cadix hat han lsäk Atlantiska Oceantn, som är
Metellasirets spont-i stim-is) fader; man kan segla uppåt den kn-
stcn, tills- inan oswan Rhodanns hinner Germanien, dtr joideit är
sonden-retad genom ett segelbart has. Längre front ätetkontmer han
till «ljtl.ttit. tia-wet, nn angisivande Britannien, Galletnas land
otid Gennanien. Hätnppe liager Endanns, ter snilrarne ateto
Pisas-stork Häi itrakten utfaller Rheni hasa-et. Oswan sitsen
faller en Adinas eller« Atnlla Ussas-i bin-Hills ic) unders. Derck-
ter återkommer han till Europas Wtsikttsi (llic inrsum micitluis
Europas-i robots al) tnisJ. Ofnlttn Hispnnlcn Vch Tcltltßlls lil-
fulla sic-ana llutsniii (ntonne ej Sequana, Seine?) t haiwct. Of-
wan samma Tatteßns ha anisia kolonier uppblomstrat i mängd-
Här sät« man äntttt höra Poencme kalla gärdesgätdett gaddir (vers.
615). Här hade de byggt stora tempel. Osta anmärkes dock,att
det- sordottt warit blomstrande städer och byggdetz men ödemarker
i skalden-I- eaeit tid. Ester flera tttslygter har han återkommit till
Iberieit och landet med tennets lnvita ådror hinsidan ett sund. Pä
längt asstkind deristätt är deit kalla Nordamvindens land beläget,
som hotet länaa lsetgkssträckok (v.-isti- cacumins) öfwer trotsade
tvägor. Ter Rhen ntsallsr i nsesierwägor (v. 748) är ännu ett
bord-ät land. Drr ök« ock tempel med qwinlig coetns, som
firats en helig natt med lekm· under dryckessorgien Ule
«) Denna s.«1«s., liennnaftadd bäde i Phoenicissa och Grektfka littet«atttrett, re-
sande pli Jims Angustt bciesttmd, har betoarat frukter af Phoenictsttt jord-
ktntsiapen, sorti otijä ha gagtt med sig for kännedom as Pyoenicista spraket
i de namn Phoenicicrne giftvit en mängd orter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
