Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11 Kap. Återblick med rättelser och tillägg - 2 §. 2 Kap. p. 71—78. 3 Kap. p. 78—123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
504 Titerbcick med kät-
lcinsus ignicomo soli snor-a, namqstc smärre-«
Tiiisis ibi semper vaga fil-nun- nubila volvunt.
Insulæ in Ocearri Pisocursibus lii-? tibi lantuiis
Gat-mine- sunt dignæ, mullas vehil isndiqsie ponlus
Piæierea par-vas specie- famaquc rare-utes.
Sedan öfwergär han till Aften.
Om också ofta lätt willade genom namn, som åro bekanta
på andra orter, ån forn hår kunna wara i fråga ’), ltira wi ej
kunna undgå akt hår igenkänna skillringen af ett fjäll-land långt
ofwan Rhenens utlopp, som kallades Thule,der man en wiß tid på
året låg solen hela natten, liksom här rent ut omtalas ett Nordligt
Lyeaoniin (öster om hwilket Seythien låg), äfwen forn orn ett
land nåmndt af solens sten, drr hafwct rundade sig kriitg kusten,
under det detta haf sträckte sig neder från norr mot fodre.’«) Här war
en coliisdos rsupes rn. m· besynnerligt, hwarom nedanför, hår fyn-
tes klippfidor med hwaßa stenar, rysligt uppstigande, bewuxna med
törnen. Hår Ivar en hafshrvirfrvei, forn slungade sjömännen neder
ifitt gap. Hari Norr war det Icarus föll ur skyn. Flera
Nordens öar wore ej wårda att wäntien Probus lärde kåntia de-
ras namn.
Med blicken på denna Aviciii äldre fång, böra tvi låsa hans
om maritima, der han mera fjelfståndigt behandlar fin geogra-
phiska lärdom på jambisk vers-, ehuru han här forn förut, ej kan
undroita hastiga öfwergångar från en ort till en annan, mera be-
tingade af hans tillfälliga minne, ån geographisit grannskap·
Holt utgår der fråri Gadeli·r mås-, ejicta Teertessa prins.
der Hercuisstodernc Abila och Calpe reste sig; kommer få till
Gestrgmeeieies inse-laz, rike på lemt och bly, bebodda af en stolt
i köpenskap ofwad stam. Så beskrifs den heliga ön, bebodd af
Hiberner, belägen jemte Albionernas ö. Karthagos kolonister
hade, heter det, beseglat deßa wattm. Poenern Himileo hade seg-
lat så högt upp, att han knappt hann fram till fin destination på
» 4 månader, enligt fin egctt berättelse. Der war också ej lätt att
segla. Fiir obekantskapen med hafwet måste man följa kusterne.
Det woro ån bi«c«inningar, ån rör och tång iöfwerflöd. Hafsrvid-
under brusto ej — åtminstone i beskrifningen. «Men man kunde
segla mellan dem. Nu följe-:
vers. 129: si quis dehinc
Ab insulis Cec. fe härofiv. p. 104 not") — — oxe que-
Isaac-ris
—- —- —- — — —«- —- vqcusla sutit:
Ligr«e·zsque puls-i ut sæpe for-s aliqnos agit
«) De låt-de Editorerite ha antagit att kolonier med äldre orters namn
funnits fordoin på deßtt kuster-, liksom det nit i Amerika möter en niangd
namn fråit Palestina, England o. f. w.
") Det år härofw. p. 32 anfördt, alt Osterfjön fordom ansågs som en arts
frätt Jsljafwet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
