Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11 Kap. Återblick med rättelser och tillägg - 2 §. 2 Kap. p. 71—78. 3 Kap. p. 78—123 - 3 §. 4 Kap. p. 123—217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
telser och tillägg. 507
wet. Det är bli Göta elf, Adams thelba, efter lnvilken grund
den ärr har må ha blifwit benämnd. Ar ordetPhoen.kan det öfwer-
faitas med ättens gård: infödingarnes egowälde (-P och FO:
prsnle-.i). Per-st«e-tzs ersattes war ett högst klaßiskt uttwck för lemn-
»«».e«.s- a-. Jearussmythen sammanbindes nu med bernstenshandelö-
underrättelsen, såsom tillbörligt är. Att nämna Trrs eller Tims
utan sitt klasziska epirhet Fabre-rak kunde ingifwit domaren om
versens klaßiska skönhet twifwel, att skalden ej läsit Viegilii lnrlia
criitlit chili-, mosse-§ sua tlntra snbæi. Wi filma emellertid, att
Skalden uppehåller sig wid tvår bernstenstnst, då hart slutar att
meddela sina läsare mera om Norden.
I sitt poem till nnlnnen Probtrs om bafgstrcsnderne citerar
han , forn roi namnt, sin Karthaginensiska auctor, förklarande att hivad
fordotir Poettern Hiinilco inhemtat och pröfrvat under snillens-beseg-
ling, det hade han af Karthaginensernas obekantaste annaler efter
lång tid framdraait i ljuset för sitt wäns blick. Ingert hade fö-
re Himilco besökt desm sund (v. 383). hwaraf följer att han
wißerliaen war ofnsan Rhen. Särdeles ofta utwisar han Gudin-
netempel pli den "af«Pl)oenicierna flitigt tillfeglade" stranden i
mester af Europa. An ar fråga om Veneris jugnm isz Ve-
ncris litium-, ärr ont en Dianas underbara källa, ärr din orakler.
Slle dyrkar han Gudinnan under namnet Nortia (Nertus?).
P. 10(j r. 4 läst först nära in wid . . r. 15 las: öst säk-
rare kunskap. r. 22 Sosber läs Sorber. Notens penult. tala
läs talat. P. l08 r. ll läsk-: der Nordens . . Anm. En Da-
na fjord ligger nära Tanum enl. Holmbergs Bohusläns Beskrlfn.
SP. 109, 2:dra st. r· 6 art läs ae-;"r. 10 las: Birca wrrr käirdt
som en . . P. 110 r. 2 bättre lejs höst. Sista r. i tert. de
dek lag deki- P. lll, r. 12 läs: nedsipvrade . . r. Plass: (I«3-
lmfweis . . P. 112, r. 6 nerifr. i text. hwarföre lås: hwai·e·ft·sr.
P. 113, r. 14 detta utgår. P. 116 r. 12 läs Hardouins. P.
119, r. 6. (stjerna? eller af . . ). P. 122, r. 9 läs TI«
3 §. 4 Kap. p. 123—217.
P. 128 st. 4, r. 3, liksom v. 129 r. ll. oxen. . l)wit,läs:
orens- mårke . . . hwitt. P. 130 not, r. 5 tas Ephe . .; r.
16: 7 läs 4.
P. Isl. Ottr Lignrcrne, Kelters fiender och grannar, fordras
utan twifwel någon större belysning om ci forntidens fönvirrade
föreställningar skolrr återwackas emot oß. Men tvi fräntrada nam-
nets betydelse hos andra författare, ändes till och med hos dem,
som sist beskrifrvit "den Liguriska reprtbliken", hållande oß blotttill
Avienus, som ivanligen bad sin wän Probus förlåta, då hart ej
kunde uppfinna namnbildningar-, som lato klaßiskt, utan nödgades
upprepa «riz«n malkula mixen-extre- primam orre-cm ml-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
