Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11 Kap. Återblick med rättelser och tillägg - 3 §. 4 Kap. p. 123—217
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
508 Återblick med råt-
»era»te·a, sed mm sil-nesa 05 omele Mem- noslmmaw eu-
mm". Emellertid ledde detta pedanteri, forn gaf oß, såsom tvi
nyß fett, ett Ceylon nära Nordiska bernsienskusten och Midnatks-
solslandet, till stora förrvillelser. J en dylik förrvillelse har A.
uppenbarligen snärjt sig genom föregångares klaßieitetswurrn. Han
slutar sin fång om Hafskusterne med upplysningar om mid-
nattssolslandet, det ett klippa kallad Gat-mina solist beskrifwez
wara sä hög, att det roar just bon, som skymde solen under den
Nordens långa natt, som följde på deß långa dag (fe v..s 639 f.)
en tanke, som Probus wißte ha warit Epikureernas, hwilka nekade
att solen nedgick, utan antogo att hon rullade jemt i rymden, men
skymdes af fjellspetsar, dä hon kom till det yttersta i Norden, der
hon skilde 2:ne jordhalfwor, sjelf egande målet för sin bana
ad extimos septetttriones porr-isst, tunnel-« dem later«a atqtie
solis rist-MB meta vias). Dek Wak Wid Axis Atlanticus, solen
kastade sitt ljus ända till de ytterste Hyperboreerrte (san-emos
Hyp·), hwarest war dag, dö Probus och Avienus hade natt och
troertom (v. 660 f.). Der låg ett stort watten som kallades an
skri-danats, än Rhodatrus, hwilket skilde Kelter och Ligurer
eller Ligyes. En gammal författare Phileus, på annat ställe Phileas
(monne ej felläsning af Pythea6?) hade efter strändekrtas egna bebyggare
uppgifwit, att Rhodanus utgjorde gränsen mellan Europa och Zie-
7mJ, hwaraf eopister, fä ofta wacklartde i de okändare namnens af-
skrifwande, finge Lisa-z, enl. Is. Bossii m. fl:s läsning. Avi-
enuH antager här först, att den gamle författaren skulle såsom
fjelfasa ortbefolkningens mening werkligen anfört att Rhöne
war gränsen mellan Europa och Afrika (Libyen) och begabbar den
sedan, med försäkran, att hart aldrig skulle gå in på en så orim-
lig sats, hoprorande uppgifter om det stora watmct (Es-idanus),
som han kallar Rhode-krus, med dylika, som tydligen röra den be-
kantes Rhöneflodett, under det Ligurerne förblandas med folket wid
Liger (L0is-e), till hnsiltet Himilco skulle behöft nära 4 månader
att kotnina frätt Oestrymnidiske öarne, oaktadt det nu torde wara
ett dygns turs?! Men fwärt blifwer att utleta Himileos uppgifter
ur ert referent, som så tydligen tnißförstättnamniurkunden. lltiingen
tid kan Rhöne ha ansetts skilja 2:ne werldsdelar. Citl. Apollon.
Rhod. som ger Rhodanus och Eridantts uti Italien gemensam kal-
la, roar dock den mythiste floders belägen wid jordens yttersta grän-
ser och i nattens hemort. Det war den af fabler öfwerhiiljde,som
skillde Kelter och Ligurer, enl. Apollonius. Wernsdorfs (l’oetqe
Lalini blind-ses, V: 111. Helmstatiii 1792) anmärker (I. c. p.
1442) i anledning deraf, mot Voßius, som ansåg att deti 3:dje
flodamten war Rhen, att här är fråga om utter-ion- sisptenlrim
tris, ubi Pelle-frus tron ascendit. OM ån Apollollii Rhodatllls,
som beseglas af Argonauterne. år,som tvitro,Rl)en, fä är dock klart,
att namnet är appellatift och att detstorsa watten (Geijers öfwer-
sättn. af Eri-danus), som stiljer Kelter och Ligurer, der uppe
!
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
