Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 1 §. Wexiö Stift utgörande Wärend
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530 Stifesstyrelstm Biskops-
wanligt i hierarchiens historia. Teremot kunna tvi blott gißa,
att hatt hade desto större behof af en dylik ansträngning, som er-
öfringen war ny, war skedd eftrr1100,då Asgöte iBorltlr byggt
en Domkyrka för, forn det tyckes, både Finweden och Niudung
wid Rhtaholun Om Wäreiid derwid medföljt, sä war den före-
nixsgen ännu losare, helst det wäl under Sigfrid, Unanian (som
kalas Forseomam och rn Johannes wäl kunnat få en närmare
stadga säsoin kyrklig organisation ; hwarföre när Stenar, i förtry-
telse öfwer Stephans utnämning framför honom till Erkebiftop i
Upsala, nedlade lrärtlan i Linloping omkr. 1160, men äter ang-
rade sig, Warend wille och kunde lössiita sig från Linköpingsla
Bistopsdöntet och bildas till ett eget stift, efter hwilten tid Bisiopev
ferien i Weiiö också är obruten. Denne Bistop war trätofant,
mißnöjd och orolir , öfiocr af sitt nytt stift wid 1180 och bet af sig
till Erkebistop Abfalon i sund (fe n. 57 i Sw. Dipl.) då han
Utldekfkkiswrtt ego stena-rus Wexcensi Ep. (se de- claustris
Sv. Gom. i: 22); nien åtrrwände på Wärends trägntt böner och
styrde stiftet till sin död 1192 eller 93. Det nya stiftet war ej
kiindt i Påfl. Kansliet 1164, då Erkebistop Stephitn af Päfwen
förklarades ego sveansm öc Gotliomm episcoporum princips-
tum, dekwid blott nämndes sortien-is, lincopensis, stresstest-
sis öe artisten-is, med mctisopolis iUpfala. Deti första bulla han
synes fått innebar befallnittg till Sweriges bistoptir att hwart
tredje år komnia till Noni. Wid denna tid wisa Bttllorne, att
werklnf och fast erelesiastist ftvrclse infördes. 1191 d. 28 Dec.fkref
Päkaien celestisitrs smetat-iii frack-· sten-»- Mexfommci epi-
skt-apo, att han borde lenina Bisk. Colo iLinköving oqwald wid hivad
hans företrädare fredligt innehaft, fä tvida han ej wille påkalla
rättwis näpst. Päraf synes-, som Wärend ej skulle tillhört företrä-
darne. Frögan air ej klart redas med nu qwarwarande urkunder.
J en ny bulla d. 31 Dec. s. ä. befullniäktigades Erkebistopeii och
Biskopen i Skara att jemte en legat, Cardinal C. afdöma twifteti
oin ränserne mellan Linköpings och Weriö stift. Deraf synes,
att skärend hade en äldre stiftgbegränstiittg.
2. Johannes Erngisleßou, som kallas frände af k. Knut
Erikßon, blef Bistop 1193. Ornhjelnt anför bewisur Velleii,6e—
skal. Dan. p. 222 tn. fl. källor, att denne Biskop ock kvar Kejs.
Henrik Vl:6, k. Philips i Frankrike och k. Waldetnar l:s frände.
Wi få lenuia denna fullblodsfräga i sitt wärde. Hari lät förfat-
ta S. Sigfrids legend 1205, dm äldsta Swensta strift wi kunna
framlägga med bestamd ålder. Den wisar, att inom Wcrjö Dom-v
Capitel dti redan strofs wacker latin. Se Jnlcdn. p. 362.
Z. Gregorius uppgifweö ha blifwit Biskop 1207, och M-
ses dod wid 1250. Htin lär således lefwat, dä Cardinal Wil-
helm böd i Skeninge stadga, att Bistopcn i Weer finge blott
medföra 20 personer till hast på visitationer, mett om han skulle
föda sig fjclf i twä dagar, sedan presien födt honotn i« en, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
