Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 1 §. Wexiö Stift utgörande Wärend
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
feries-. Domicapttlet. 531
skulle han fä af presteii ett mark silfwer och 4 måttbonnng· Man
kan sinna, att bistötslen här och i Linköpings stift war högre
drifwen, än annorstädes, der honungen antingen ej nämnes eller
der fåsotit i Södermanland, blott 2 marker bestars-mas.
4. Fortund understref d. 6 Ort. 1257 i «Laglösa köping»
ett aflatslsref näst efter Erkebisiopen och Biskopame i Linkooin ,
Skara, Strengnäs och Westerås för rem, som lentnade understod
till Upfala Domkyrkoby gnad, fallande sig nos Imres Iowas-etu-
ks. gy. yexsyoieenoik By. att anses död wld 1200. (En Fok-
cundus Cellerarins lette 126 i Nydala).
5. Asfer eller Axek bewittnade d. 20 Jul. 1261 Birger
Jarls privilegier för Handlande frätt Hamburg, sist i Vist-opera-
ken, kallad Are-mo Vientiane-tess. 1271 d. 9 Sept. nämnes
A. Wextonensis i ett asiatelbref till förmän för Upsala kathedral.
J Alsnö stadga af 1285, skrifser på swenska, nämnas först erke-
bistopen af Upsala, biskopen af Strengnäs och bistop Kettib af
Finland; detpå Bismp Agzur af Wærsio, fedatt kungens lito-
der Bengt, font då toar främst bland Riddarne. Haris dödsår ar
beståt11dt uppgifwet i den gamla af Messenius utgifim Biskops-
krönikanz det ar 1291. Sannolikt liade hatt ej nagon skuld deri,
att k. Waldemar uppbrande Wetiö Donilyrkaz uren säkrare deri,
att Tullgarkc gafö samma kyrka iecsättning. Rim-Chrönitan yttrar
om t. Waldemar, att han brände Sunnerbo, enl. en Cod.Fin-
wed och Wärendt«·
«Och tvålte thet Wäriö lyrkia bran,
Thet bötte hatt sedan som en Mait
Tollegam gass han til boot,
För thet hatt kyrtiona glordc a moth.««
Dek war da en strid «innan Ärtoge««, eller, enl. en Coder,
Niudnnge. Dietr. Wisb. har Ethagi. Häraf synes man tun-
na stuta, att Sunnerbo kallats Åttugi, Otting-ii med Berzxa
till villa token-is. Striden torde stått bade i Ottingen (Sunner-
bo) och Niudung. K. Waldencar, font blifwit kung i Småland,
sedan Magnus- blef tung i Swea och Gött1, synes med hären-takt
behöft att eröfra sitt rite. 1280 anställdes laga undersökning rör.
Vist. A. af Erkeb. Jacob i Ups. och Kapitlet i Wexiö, da A.
blef öfwckbctvlstld alt hct känt qvnsdsitn mulierculiis aktualitet-, se-
dati han blef Biskop, neml. de ok ifta Liiciti och Jngigerd och de
ifta steril-J, Cicilia och Ingrid. Heßti bekände det sjelfwe inför För-
Zunlingens äldste. Afioen mäfte bistod A. bekäniiti sintoni af sig
föröfive1d, att han neml. wid oifitationer hade tagit öfwer hivad
Telge siadgti bestämde, likaledes tagit betalning det concilium
Lugdunense förbjuder. Han dömdes af en Sonnnisiiom derileda-
möter, utom Eriebistopen, woro Uwe-alts pywzmsetne "«e.rso»e»si’o,
Bowo, Petri-s och Ulagmto, Unns-nick ejnsrt emotsett-, Frat.
Thor-stonas och Fist. Tianjins af Stvaktbködekna, samt Fust.
Henris-sus frän klostret i Ystad af gråbröderna. Sw. D;p1.n. 1716.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
