Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 3 §. Stiftet med sin n. w. begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574 Stiftostyoelsetti Biskops-
trilde i Kapitlet som Biskop. Dee är en mild kraft, som bdjer
genom att ofiveitt)»cis.i, men dei« mm upptäcker att trotsande ej ät
rådligt. J Skolideiket skedde stink resonn. Frijn koniedispelblestro
exiiniiiin scie ugns-smid Och tills-. anmatmkcs "all begagna kc Of-
sentligc skolortte, det listg och taflan knäckas bos barndn,der deivanjas
frätt den solida ungdomen wid den undfallenhet, den aktning på
tid och timme, den omsorg om sig sjeljiv.1, den foebiiidlighct till
manskap och erkaiista mot andre, iner- flete dvadek, soin pryda
hivat- menntska ow bos en enilsetsman alltid fordras«. Ajivett ban
nppiipiide att "Cons. ej kunde annat an med nöje ord fägnad
anle nai ntlaiii as allmogens barn nted wiikligt godt snille, räd
och filisniogxsnlnt illl diß uopodlande sia i« skolor-te ai-mala"; til-
låqqandn ".itt ttllaelnalia hjeto bewisis äfwcn fattiga barn af
särdeles qnsitfltet, flik ott« bissi’edl-"tibcc". J politiken är finskt-twät-
digt. Det heter den lä Let. 1788, att presterskapet borde in-
vlanta ocd stadda den kaiislan as laglig frihet, som styrker ett
Christeliq konungs lioaa iaii att teaeia eii lydigt och inantiatfotk,
som brtvatar nndessåten stäii allii frestelser af all flagg träldom,
med hwin itttl)et, soin liisltt oket ock i förstone jkiille lam-
pas på kräm axlar. —- Det har sedan watit lidet-, då en Bi-
skop asar-st oivß om ett sådant yttrande natt an. Dsreiiiot war-
nas allwarliaen for både Franska otts Amerifanska yttcisllalieten
Mid bjtcketi på de sona, ctatafteriseisas fiihetsnndam utgån-
cett från snillsn, sorti oskii woro gunstlingar i hof, såsom ett
stialioan att befrämja all slags skiljt-i ock» itoolosa all fl.-as ord-
näml- stallandis menniskois tatti motsatts till tiicdltoraitrcs söt-
bkndelsciz ioatande han wiß, att om losligheteii i tänktsiitt och
fidei« sortien-, som bbijats, allmänna walfaidrn måste gå itndek,
tvijande, att ett cisnsequent fullfoljaitde as de kltnqande satienie
skulle föra dit, nian ännu ej anade. Med blickett på den scdnate
yttras-: en wetflig philosoph och en bjelte ha utgisivlt anläggning
tlll sainsundsbandet sök de från England nn iner afsöndrade ko-
lonierna; men — — att göi«a en stitt ar mycket mer än tittanka
en och i begge fallen måste man ändå kinese- att propoitionrtna
så ajmåtas, att kroppen får ett huta-nd och detta så kraftfullt att
det kan hålla sig uppe och styra lemmarne. Oni England yttres:
Mait kanej skapa ett England hivat matt w.ll. Mart bör min-
nas, att i det landet sörsiviiniet all tsiistdlgheh då det allmänna år
ifråga. Man blk erkänna de Engelska ministrarnes sto-het och
dygd. Misii många dylika oniständigneiek finnas ej hår; många
knian wantas nien sent. —- Han eggade ej veksterna mot adlett.
Haii försäkrade att Kitngett ej begåtts af de sökte annat, ätt hwad
deras ens-biten i all.i fall tills-äga, att sjelfwe nmta cdrtstlige och
trogsie lärare-, . . . "så att i tvått bemödande iaeiikäitns ett Christ-
ligt nit för det goda, ingen politisk förslaqenhet för oß sjelsiva och
lika litet någon den ringaste div-intighet mot entktlda Per-
foner och andre ständ. Allt sådant strider mot lät-an tvi fiske,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
