Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1 Kap. Stiftsstyrelsen. (Biskopsserien. Dom-Capitlet) - 3 §. Stiftet med sin n. w. begränsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
letten. Domeapttlet.’ 575
mot embetet wi bekläde, mot Konungens eget näbigst förklarade
tänkesätt . . . Politiske predikningar ärv i tyrkart längesedan för-
bndne och kunm aldrig med nåaon slags nysta införas. Liktt be-
tänkliae äro politiske sockenstämmor och politisk-li tal denvid. Till
dmt fordras en nsarsarnheh som sannerligen icke är bnmr mans,
hwarsöre de aldrig må hållas Utan wederdbrandes sorordnande wid
yvvitde aldrabesynnerliaaste omständiaheter och då till alla delar
ester förordnanden —- Säsertt rojalitt gick Lindblom långre. All-
warliaa förmanings-bres utaö stundom. Starta drycker, lättfärdig-
het, erordomar o. d· wallade bekymmer. "Cons. kallar deriore
samtliae sina enibetsbreder inför Gud ved förmanar allnsarlrgem
att hivar och en mil bissimm sm pliat och ammar-. truru delta den
tron ar, hwilken wi predika, bnrn ren den lespad skull WsW - IWV
hrnilken tvi inser Gnds församlina må tunna dervrsa, att tvi höra
Herran till« , lörsrkrande, att "Cons. hwarken kan eller bör illåta
slzl bruka niiaon mildring, som lagarne icke känna". Alla slale
ackordet sorlandes "att personen må bli obeflackad, erndetet oinr-
taladt och besertrinaen insilr samwetet finnas wara ett Guds werk,
men icke ers ntennisketillsi.’jllnina. — -— Hwad «tnatthet tan man
warit.1 af ett bred, Tom m-sn försnillat ter sia sjelf, ter att un-
danhålla det siir ett annan ?" Prester borde taga ur texten ost Br-
blen grunden till sina sortstallninaan Ssi lpainsa Nol)rt«os.g,
Fant ett1 Beetter gjort. Derlöre finner man i deras arbeten iait
del» kärna, annu orts i alla tider tillgänalsa, der de siste dun,
men aldera till finnandes annorstädes ärr i Gats did·
Nils-dagen 1789 roar ett aengänaande at ICQ-Omans- vis-dans-
srräiwandem De 3 otralse sismden flera sia beaae gången-s intill
ktinaamakten, för att hejda m Aristetrati, som har sekels-anor cch
traditioner ont tdrnrent ratt att regera både öste-er kung oas sam-
hälle-. Brage gångerne Predik«1de de ofrälse emvaldet, säsetn den
MVG MWh som kunde besegra deras siende. Men Wallqwst låg
WWC öfwtk Wirænius i dearepv vin det paßande. Fienderms sjelf-
we ertairde att hans lära roar sjelfstäridig, astretr då has- dlindt
lydde-. Aten troliaen war ei alltid han deti sont lydde. W. hade
ka st01’k» fisrstånd söt att tillstyrka de ytterligheter font osten lära
hu wattt kungens första tanke —- eller Nordiiis råd ’). Hamil-
«) J stjs20:de och 21:sia häftet ingår en berättelse om riksdagar 1789 , "till större
deleii tre-rutad nr Bissen Wallawnts Dagbdt" —- — s—af OlefWiIlaqnsisi.
Dagbdken lar således sinnas i Upsala. Detttr ma rneddelao: «Wallqniist
erhöll sirar fete Nitodagens öppnande sekter-ende genom Bar. Armfelt,
att Koniingen under nartvarande omständigheter funnit uddiat att tangera
ett oarti etlt derfere utse Gbef i lnoarje stand. Jnem Prestständet önskade
han dertill W· Desxa Chesser, jemte det de fet-de sitt fots, stnlle flitigt
eoninrniueera med oppositionen, ser att fdrlika stridizrti tänkesätt och
Menlllffvk- —- —— Ester kragen twekait emottog W. nerdraget, dels vek
det att befattningen ej nutte falla i handerne os någon man med min-
dre goda afngtee, dels emedan han ansåg otillbörlizjt att afsaga sig en
s-! qu sak sotn forlitning. Hload allwar tnngen kunde ha med sörlttriirt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
