Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några drag ur det närvarande religiösa lifvet i Skandinavien, af K. H. Gez. von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37 DET N ARV ÅRÅN DE RELIGIÖSA LIFVET I SKANDINAVIEN.
föreslagit, att för dem, som ej vilja genom en sådan
anmälan utträda ur statskyrkan, ehuru de förkasta hennes
stadgar och stundom äfven hennes lära, ett så kalladt
nöd-civil-äktenskap skulle införas, ett förslag, som har god utsigt
att blifva antaget, likasom för verkliga dissenters och judar
civiläktenskapet sedan några år lagligen står öppet.
Samma vidsträckta tolerans, som vi sålunda hafva
funnit inom den nyare svenska lagstiftningen, möter oss äfven
på den kyrkliga förvaltningens område. Så har redan länge
vid Sveriges första högskola i Upsala en ordinarie teologie
professor, hvilkens sedligt religiösa allvar, ej mindre än
hans lärdom, öfverallt röner erkännande, uppträdt med
föredrag och skrifter, i hvilka han på etiska grunder icke
blott afgjordt förkastar den evangelisk-lutherska
uppfattningen af rättfärdiggörelsen såsom en gudomlig actus
fo-rensis, hvilken föregår helgelsen och betingar densamma,
utan ock, med berömvärdt betonande af den personlige
frälsarens betydelse, häftigt angriper den allmänt kristliga
läran om satisfactio vicaria i betydelsen af ett på korset
fullkomnadt strafflidande — utan att det blifvit satt i fråga,
huruvida han må kunna behålla sitt embete såsom
uppfostrare af det framtida svenska presterskapet. Ja, denne
prof. Myrberg, hvilken, såsom öfver hufvud alla teologiska
universitetslärare hos oss, sjelf bekläder det presterliga
kallet i statskyrkan, har öppet uttalat det såsom hvarje sådan
kyrkas pligt att å ena sidan »se till, att denna verld får
det utrymme, som den behöfver till en, för att sä säga,
hederlig existens inom henne», och å andra sidan att »ordna
sina förhållanden så, att den troende församlingen får det
utrymme inom henne, som fordras till en icke allenast
hederlig existens, utan äfven fri utveckling af sina andliga
krafter för uppfyllandet af sin bestämmelse såsom verldens
ljus och salt i enlighet med Jesu ord»; i motsats hvaremot
han förklarar, »att statskyrkan har sitt enda kristliga
berättigande såsom den troende församlingens tjenarinna
inom gränserna för sin uppgift såsom en mensklig
skyddsinrättning och pedagogisk förberedelseanstalt för Kristi
kyrka och församling på jorden» — en åsigt, som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
