Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Några drag ur det närvarande religiösa lifvet i Skandinavien, af K. H. Gez. von Schéele
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45 DET N ARV ÅRÅN DE RELIGIÖSA LIFVET I SKANDINAVIEN.
hållanden, som fordom herskade i hela Norden, något bättre
bevarade än i Sverige; i allmänhet har dock de båda
grannfolkens kyrkliga utveckling gestaltat sig på likartadt sätt,
såsom ju också samme konung är summus episcopus för båda
ländernas kyrkor. Äfven i Norge hafva under de senare
åren stora andliga rörelser uppstått, hvilka å ena sidan
framkallat kyrkliga strider och partier, men å andra sidan
medfört en märkbar lyftning af det religiösa lifvet. I båda
fallen har förloppet haft en inre likhet med det i Sverige,
om än de yttre företeelserna gestaltat sig olika.
Då det nyinrättade kyrkomötet hölls hos oss första
gången år 1868, hade vi ofta glädjen att se norska bröder
såsom åhörare vid dess sessioner. Flere af dessa återvände
hem med det intryck, att just en sådan institution vore det,
som deras kyrka behöfde. Hos storthinget gjordes hemställan
om anslag för att möjliggöra ett allmänt kyrkomöte. Men
då sagda riksförsamling afslog densamma, höllos öfverallt i
landet fria sammankomster, hvarest en mängd ändringar af
kyrkans författning framhöllos ej blott såsom önskvärda
utan ofta såsom oundgängligt nödvändiga. Snart märkte
en af de mest betydande upphofsmännen till denna rörelse,
nuvarande teologie professorn Bugge> att det varit lättare
att tända elden än att hålla den inom önskliga gränser:
han insåg, hurusom författningsfrågan, hvilken ju dock var
att anse såsom sekundär, hotade att uppsluka folkets
religiösa intresse. Men då han gjorde till sin uppgift att väcka
sina landsmän till ett lifligare medvetande om, att de ej
blott vore kristna utan specielt evangelisk-lutherska kristna,
och ifrigt uppmanade dem att icke förgäta den rikedom,
hvilken de egde uti sin bekännelse och till stor del äfven
i den bestående kyrkoordningen, för hvad som ännu
felades dem i afseende på denna sistnämnda, så blef han
af mången ansedd såsom en fiende till religiöst och kyrk-’
ligt framåtskridande, så mycket mer som han ej skydde
att öppet uttala sig om statskyrkans höga betydelse.
Organet för denna hufvudsakligen konservativa, om ock på
samma gång moderat reformvänliga, ståndpunkt är den af
honom i samverkan med läraren vid det praktisk-teolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
