Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Adelaide Ristori i Sverige, af Anders Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6o
adelaide ristori i sverige.
\
skadt, att det med skäl kan kallas för ett helt och hållet annat.
Man har visserligen i tryck på svenska fått se äfven denna
förvanskning på ett advokatoriskt sätt. framhållen såsom ur
historisk synpunkt berättigad; men då denna synpunkt, vid
bedömandet af ett drama, endast är sekundär, och den poetiska åter
den ovägerligt första, anse vi en uppfattning af hufvudkarakteren,
som — den må i öfrigt i och för sig vara huru genialisk som
hälst — står i strid mot skaldens bestämda mening, för poetiskt
oriktig. Att den bild, Ristori gifver af Maria Stuart, sådan hon
tänkt sig henne, är mästerlig, och att vissa scener i detta drama
höra till hennes mest poetiska skapelser, är detta oaktadt
naturligtvis långt ifrån oss att förneka.
På tal om Ristoris repertoir bör man dock komma ihåg att
den måste väljas med alldeles särskild hänsyn till hennes egna
konstnärliga krafter. Hennes sällskap är nämligen sammansatt
àf till en del rätt jämna skådespelare, såsom hrr Drago och
Piacentini samt den lofvande Alina Fortuzzi, men ingen af dem
förmår dock att uppbära en hufvudrol vid Ristoris sida.
Förmodligen ligger häri orsaken till att Macbeth i sin helhet ej
mera finnes på hennes spellista. Åtskilliga andra af de stycken,
som förr haft sin plats på densamma, äro äfven numera
uteslutna, såsom ej mera fullt öfverensstämmande med hennes ålder
och yttre apparition. Det är nämligen icke möjligt att förneka
att ej ens den snillets eviga ungdom, som Ristori i så hög grad
besitter, förmår skänka en full illusion af lifvets vår eller
sommar; och säkerligen känner ingen detta faktum djupare än den
stora skådespelerskan sjelf, då hon i allmänhet utbytt
framställningen af de vekare och ömmare affekter, i hvilken hon fordom
lär hafva haft sin största styrka, mot den af starka lidelser och
djupa lidanden, dem hon ännu i dag förmår att tolka som ingen.
Innan vi afsluta detta försök att förklara betydelsen af
Ristoris konstnärsskap, sådant det under hennes uppträdande hos
oss uppenbarat sig, tränger sig ovilkorligt på oss den frågan,
huru vida man kan vänta eller hoppas att den på något mera
märkbart sätt skall visa sig, äfven sedan hon lemnat oss, d. v. s.
om våra tragiska skådespelare och väl äfven ledarne af vår stora
scen skola visa sig hafva lärt något af hennes ovanliga förmåga
i båda dessa afseenden. I det senare åtminstone anse vi att
goda frukter borde kunna väntas, och äfven i det förra kunna
väl knapt hennes hängifvenhet för sina uppgifter och hennes
stränga naturtrohet undgå att verka såsom goda föredömen, om
äfven individuella och kanske äfven nationella olikheter aldrig
kunna eller ens böra upphöra att göra sig gällande. Äfven hos
den teaterbesökande publiken tör man kanna vänta ett
bestående inflytande af dessa betydande konstföreteelser derigenom att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
