Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Frågan om byzantinernas historiska betydelse, af Harald Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 frågan om byzantinerna8 historiska betydelse.
en alldeles ny och ursprunglig karakter. På grekiska utfärdas
den lagbok, som ännu ligger till grund för de österländske
kristnes rätt, grekiska idéer utöfva inflytande äfven på
ve-sterlandets politik, Johannes Zimisces slår ryssarne^ och
Basilius II firar efter ett trettioårigt krig emot bulgarerna
sin fullständiga seger genom en tacksägelsegudstjenst till
den heliga jungfrun i Athens Parthenon. Äfven under
Kom-nenerna har förfallet ännu icke inträdt. De italienske
normanderna, hvilkas fränder nyss med lätt möda underkufvat
det germanska England, hejdas framför Thessalonika af
stadens biskop, Homerusskoliasten Eustathius, och
undanträngas af kejsar Alexius från Balkanhalfön, visserligen med
Venedigs hjelp, men Venedig sjelft var länge en byzantinsk
riksstad och hade vuxit upp till välstånd och makt under
byzantinskt skydd. När den otacksamma republiken i
förbund med förrädiska korsfararhopar hade begagnat sig af
inre oroligheter för att stycka den grekiska monarkien,
visade det sig, att det nyupprättade latinska kejsardömet var
vida mindre egnadt att hålla sig uppe emot Europas
gemensamme fiender. Efter ett halft århundrade återstäldes
det byzantinska riket, och ehuru det aldrig återvann sin
forna glans, hade dock kristenheten i dess tillvaro en
borgen för sin säkerhet emot de otrogne. Först sedan
Konstantin Dragases efter ett försvar, värdigt en arfvinge af det
romerska kejsarnamnet, stupat inom sin hufvudstads
stormade murar, kunde man vänta turkarne utanför Buda och
Wien. Hvem vet, hurudant vår verldsdels öde hade blifvit,
om de kunnat framtränga dit ett århundrade förut, innan
de vesterländska staterna hunnit rusta sig med en starkare
statsordnings och en bättre krigskonsts hjelpmedel?
Jernfördt med andra medeltidsstater, var det
byzantinska riket före den latinska eröfringen otvifvelaktigt ett
under af rikedom och odling. Konstantinopel, som i det tolfte
århundradet torde hafva hyst omkring en half million
menniskor, var medelpunkten för hela den österländska handeln
och gaf den kejserlige skattkammaren ungefär sjettedelen
af dess årliga inkomster. Huru stora dessa i sin helhet
voro, derom kan man få ett begrepp af den uppgiften, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
