Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - 1881 års föreslagna svenska Spetsbergsexpedition, af Aug. Wijkander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1881 års före8lagna svenska spetsbergs expedition. ioi
beaktande framstälde sig helt naturligt såsom det
lämpligaste det för såväl gamla som nya verldens meteorologi så
vigtiga området norr om Atlanterhafvet. Dessutom vore
det för undersökningen af jordmagnetismen och norrskenet
af betydelse, att punkter besattes både norr och söder om
det bälte, der norrskenen talrikast förekomma. Sedan
platserna blifvit utsedda, upprättades förslag till deras
fördelning på de olika nationerna. Skulle mot förmodan
någon stat i sista ögonblicket uteblifva, måste naturligtvis
omgruppering i någon mon ega rum. För de flesta staterna
vore deras föregående forskningar på det arktiska området
eller deras geografiska utsträckning afgjordt bestämmande
för valet af operationsfält. Inom de arktiska trakterna
föreslogos: Ostgrönland eller Jan Mayen för Tyskland,
Finmarken för Norge, Spetsbergen för Sverige, ^Novaja Semlia
för Österrike, Lena-flodens mynning med bistation på
någon af Nya Sibiriens öar för Ryssland, Point Barrow på
Amerikas nordkust för Nord-Amerikas Förenta Stater och
Upernivik på Grönlands vestkust för Danmark, hvarjemte
det påpekades såsom önskvärdt att någon punkt uti
amerikanska arktiska archipelagen besattes af England, samt
Ost-kap vid Berings sund af Holland.
Uti de antarktiska trakterna äro svårigheterna att
besätta lämpliga punkter betydligt större, dels derför att det
är omöjligt att uppnå platser, som ligga lika nära polen,
som i de arktiska nejderna, dels derför att det södra
halfklotet är betydligt mindre undersökt och mera aflägset från
de deltagande länderna. Såsom lämpligaste orter föreslogos
Syd-Georgien, Kerguelens Land, Auckland- eller
Campbell-öarne och Balleny-öarne, om de sistnämda äro tillgängliga.
Det var hufvudsakligen Tysklands delegerade, som gåfvo
förhoppning om att deras regering skulle låta besätta ett
par af dessa punkter, då Tysklands intressen äfven i öfrigt
för närvarande på södra halfklotet är ganska stora. Möjligt
är ock att Frankrike, som för Venuspassagens iakttagande
för några år sedan utskickade expeditioner till dessa nejder,
nu ville intaga någon af dessa orter. Med kännedom om
de’ engelska koloniernas på södra halfklotet lifliga intresse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
