Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Literatur - Den norska literaturen under år 1879. I, bref från Kristiania af Henrik Jaeger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iio den norska literaturen under år 1879.
ingen af våra författare vågat sig i férd med romanen; liera af
de under årets lopp utkomna berättelserna stå emellertid nära den
gräns, der novell och roman sammanfalla.
Ett vackert arbete har Jonas Lie lemnat osd i »Adam
Schrader», som närmast utgör en lefvande skildring af lifvet vid
en af de små norska kustbadorterna. Författaren, som med
»Thomas Ross» öfvergaf den af honom odlade specialiteten af
bondenovellen, för att vända sig till nutidens kulturlif, har i
»Adam Schrader» gjort ett betydligt framsteg från detta mindre
lyckade försök att skapa sig ett nytt område. Visserligeu är
icke heller denna berättelse något mästerverk, och specielt må
man beklaga att den lider af en mindre tillfredsställande
afslutning, men den låter sig dock läsas med mycket nöje, och de tre
första fjerdedelarne äro verkligen förträffliga.
Marie Colban har i »En gammel Jomfru» lemnat oss en af
sina sedvanliga, trots alla sina svagheter älskvärda
småberättelser, under det att Magdalene Thoresen i »Herluf Nordah har
tecknat en temligen sorglig, till förra århundradet förlagd bild
från den gamle hansestaden Bergen. Mot den historiska så väl
som den lokala koloriten i denna berättelse skulle man för öfrigt
kunna göra välgrundade invändningar.
Kristian Elsters »Tora Trondal» är denne författares första
bok; emellertid har han redan tidigare förvärfvat sig aktning i
den literära verlden genom flera fina småberättelser, som hafva
sett ljuset i tidningar och tidskrifter. Så väl dessa som hans
sista större berättelse röja en vacker talang, som med finhet och
konstnärlig takt vet att behandla sina ämnen.
Af en helt annan karakter är årets andra debut på det
no-vellistiska området: Alexander L. Kiellands »Novelletter». Dessa
öfverdådiga, raska skizzer, hvarest intet är fullständigt utfördt,
men mycket är förträffligt antydt, äro skrifna med en talang,
som förutspår ett gryende literärt mästerskap, och med ett sinne
för det tekniska, som röjer den blifvande sanne konstnären.
Specielt synas mig deu uppsluppna bagatellen »Haabet er
lvse-grön», den obarmhertigt stränga lilla verklighetsbilden »Erotik
o g Idyl» och den skämtsamma humoresken »Slaget ved
Waterloo» vitna om en lika rik som originell begåfning, medan ett
par andra novelletter, såsom »En Balstemning», tyckas utvisa, att
författaren ännu icke kunnat helt och hållet frigöra sig från sina
franska förebilder. Hr Kielland, som är juris kandidat, omkring
tretio år gammal och en längre tid har uppehållit sig i Paris,
hvarest hans »Novelletter» skola hafva blifvit skrifna, har efter
sin hemkomst äfven försökt sig på det dramatiska området —
men med långt mindre framgång. Redan för ett par år sedan
offentliggjorde han i den af historikern prof. J. E. Sars och
■egyptologen prof. Lieblein då för tiden utgifna »Nyt norsk Tid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
