Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Literatur - M. G. Schybergsson, Underhandlingarna om en evangelisk allians åren 1624—1625 anm. af C. Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
literatur.
M. G. Schybergsson. Underhandlingarna om en evangelisk
allians åren 1624—1625. Helsingfors 1880. 114 sidor utom
bilagor.
Det är oss kärt att för våra läsare anmäla detta arbete,
utgånget från en välkänd ung finsk häfdatecknare, som här med
framgång sökt att sprida en ny belysning öfver ett af de
vigtigaste skiftena i Gustaf Adolfs och det trettioåriga krigets historia..
Mycket är visserligen redan skrifvet och tvistadt om de försök,
som under åren 1624 och 1625 gjordes för att samla de
protestantiska staterna till ett kraftigt uppträdande gent emot den
segerrikt framträngande katolska reaktionen, men trots alt arbete
har man äunu ej lyckats alldeles aflyfta den slöja, som hvilat
öfver underhandlingarna, och fullt klart uppvisa, hvarför de stora
planerna slutligen skrumpo tillsammans till en tarflig verklighet..
Det var därför en lycklig tanke af författaren att vända sig till
detta tidskifte; hans forskningar i svenska och utländska arkiv
hafva ock satt honom i stånd att ställa i en klarare dager
åtskilliga sidor i detsamma, som förut varit mindre kända eller
skeft behandlade.
Huru mycket som återstår att göra för Gustaf Adolfs
tidehvarf, det visar sig bäst däraf, att G. Droysens i många
afseenden så utmärkta arbete oupphörligt tarfvar och får rättelser i
den mån forskningen fortskrider. Själfve sysselsatte med denna
tid upptäcka vi dagligen något nytt att hos honom rätta eller*
tillägga, utan att därför ett ögonblick glömma den stora
tacksamhetsskuld, i hvilken vi stå till den tyske häfdatecknaren. Det
har gått herr Schybergsson på samma sätt; han har i Droysens.
arbete haft den yppersta vägledning för öfversikten af tidens
politiska förvecklingar, men hans egna själfständiga forskningar
hafva fört till nya upptäckter, som i åtskilliga, icke ovigtiga
punkter gifva andra resultat än dem till hvilka Droysen, Opel
m. fi. kommet. Utrymmet tillåter oss blott — att i samband med
en kort öfversikt af hufvuddragen i de underhandlingar författaren*
tecknat — påpeka några af dessa.
Redan såsom protestantiska furstar hade Gustaf Adolf och
Kristian IV all orsak att djupt intressera sig för den väldiga
strid, sora 1618 bröt ut i tyska riket. Såsom själfständiga
konungar och hittils ensamme herrar i Östersjön kände de sig än
starkare berörda af striden, i den mån denna antog större
proportioner och hotade ej blott Europas jämvigt utan särskildt
de-nordtyska staternas själfständighet och därmed Östersjöns frihet.
På sitt sätt var Gustaf Adolf redan invecklad i striden, ty
hanskrig med Polen var, såsom han själf alltid betonade, en kamp
mot den katolska reaktionens högra flygel. Solidariteten mellan
Sveriges och öfriga protestantiska staters intressen hade därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
