Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Förvarsfrågan inför 1880 års riksdag, af Gustaf Björlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försvarsfrågan inför 1880 års riksdag. i 51
åt en oviss framtids tillfälligheter. Hvarken pest eller dyr
tid hemsöka våra bygder, inga oerhörda skatter krama
lifs-musten ur arbetets drifkrafter, ingen hänsynslös fiende har
bragt grundvalarne för vår framtida bergning att vackla.
Nej, under snart sju årtionden har vårt folk, ostördt af yttre
och inre skakningar, fått spara sin kraft åt fredens värf.
Samfärdsmedlen hafva derunder ökats, jordbruket, handeln
och näringarna hafva derunder. nått en otrolig utveckling.
När derför det rådande partiet bland våra folkombud icke
ville medverka till stärkandet af vår otillräckliga
försvarskraft, utan vägrade sin medverkan dertill, oaktadt det som
äskades var så ytterst ringa, torde återhållsamheten hos
dess män icke kunna tydas såsom rädsla för allmän
ekono-misk undergång. Nej, det är med dem som med flertalet
af vårt folk. Den långa fredstiden har fråntagit orden en
del af deras betydelse. Stora ord om offervillighet i farans
ögonblick få derför icke alltid tolkas som vore de sprungna
ur ett klart medvetande om hvad faran innebär och om
de offer hon kräfver, eljest skulle helt visst behofvet af
mindre uppoffringar redan nu och under lugn tid lättare
och allmännare inses. Derför kunna vi också påstå, att
värnpligtsfrågan, trots alla protester, icke var en fosterländsk
fråga vid 1880 års riksdag utan blott en partipolitisk.
Det skulle likväl å andra sidan vara orättvist, om
man påstode, att den svenske bonden icke, liksom andra
landets inbyggare, skulle älska sitt fosterland. Häfderna
tälja motsatsen. Men han sjelf och ännu mer hans
förtroendemän vid riksdagen hålla före att en fullkomlig likhet
först bör införas, i afseende på de olika samhällsklassernas
skyldighet att skatta till det allmännas behof, innan något
ökadt offer må utkräfvas för landets försvar. Med
försvarsfrågan till häfstång vilja de bryta sig väg till denna
jern-likhet och de vilja, efter öflig partised, bryta sig väg med
ens. I detta förhållande bör orsaken till frågans fall vid
1880 års riksdag sökas. Genom bifall till Kongl. Maj:ts
förslag trodde de sig komma att mista en förmånlig
stäff-ning, i hvilken de kunde fortfarande förfäkta sina sträfvan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
