Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Literatur - H. Ibsen, Ett Dukkehjem, anm. af E. G. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
literatur. 195
karakter vore hvilken som helst, men isynnerhet, då man antager
densamma vara sådan, som Heimers är framställd.
Man behöfver jn blott ihågkomma, att Helmer ander
åtminstone skenbart lyckliga förhållanden varit gift i åtta år, att de
strider och lidanden, som Nora de sista dagarne genomgår, och
hvilka för läsaren eller åskådaren åtminstone i någon mån
förbereda och förklara hennes beteende, äro för honom alldeles
okända, att, med ett ord, så som saken för honom måste ställa
sig, det är efter en tio minuters, låt vara ganska allvarlig,
ord-vexling vid hemkomsten från en bjudning, hvilken makarne
gemensamt bevistat, som Nora, efter åtta års äktenskap i frid och
sämja, genast, midt i natten springer på dörren för att ej mera
återvända, utan i sin hembygd »sätta sig och tänka» och »söka
blifva menniska», och man skall klart inse, att hvilken man som
belät under dylika förhållanden måst antaga, att hans hustru
blifvit sinnesrubbad, samt på inga vilkor kunnat låta henne så
lemna huset. Detta först och främst; men vidare är det ju
omöjligt, att en man, så rädd om skenet som Helmer, äfven om
ban i annat afseende kunnat finna hennes beteende rigtigt eller
förklarligt, icke skulle, på grund af sin rädsla för verldens
omdöme, hafva hindrat sin hustru att lemna hemmet på detta sätt.
Till osannolikheterna räkna vi äfven fru Lindes frieri till
Krogstad, samt i ännu högre grad hans antagande deraf.
Härmed hafva vi anfört de vigtigaste erinringar, som
enhvar mot detta drama måste göra blott ur synpunkten af
konseqvens och natursanning. Och stränghet i sådant hänseende har
man väl rä^t att göra anspråk på hos en dikt, som just med
fall realism vill framställa en bild hemtad från lifvet?
Och nu till sist ytterligare några ord om tendensen af det
bela. Yi ha i det föregående, såsom vi tro på goda grunder,
sagt, att författaren synes ha haft ett godt mål för ögonen,
nemligen att kämpa för en, serskildt från mannens sida, rätt idée>
uppfattning af äktenskapet, vi ha vidare visat, att, om också det
närvarande arbetet ej lyckats att på ett tillfredsställande sätt
utveckla denna idé, det dock ganska väl är i stånd att lemna
den uppmärksamme aktgifvaren en annan vigtig lärdom af en
väsendtligen primär beskaffenhet, den nemligen, att, der ej sann
gudsfruktan finnes, är lifvet, så inom som utom äktenskapet,
tomt, förfeladt, en väfnad af lögn och motsägelser; och vi ha
slutligen ådagalagt, hurusom, då alla andra synpunkter lemna»
åsido och man blott ser på, i hvad mån handlingens utveckling
kan erkännas vara natursann, medgifvas måste, att serskildt tredje
akten härutinnan lemnar åtskilligt öfrigt att önska.
Nu vilja vi endast tillägga, att detta sista i och för sig likväl
skulle vara af mindre betydenhet, såvida ej på grund af dramats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
