Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hermann Lotze’s lära om rummet, 1 och 2, af K. R. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28o
HERMANN LOTZE’8 LÄRA OM RUMMET. 28i
Helmholtz och Wundt, tvänne af »den »fysiologiska
psykologiens» främste målsmän i Tyskland. Från början var
det vår afsigt att redogöra förnämligast för denna
psykologiska rumteori. Af flere lätt begripliga skäl kunde vi
likväl icke underlåta att först beröra de öfriga
problemen med afseende på rummet för att angifva L:s
ställning äfven till dem. Men svårigheten att i dessa
omtvistade ämnen fatta oss kort utan fara för altför stor
knapphändighet och däraf föranledd otydlighet har vållat, att hvad
som ursprungligen ämnats att utgöra blott en inledande
öfversigt, under författandet vuxit ut till en längd, som icke
höfves en inledning; och derför framträder nu denna
uppsats uttryckligen såsom en framställning af L:s hela lära
om rummet. Då vi således icke längre vilja uteslutande
eller öfvervägande fästa oss vid någon särskild af de
synpunkter, hvarifrån han filosoferar öfver rummet, sönderfaller
denna framställning otvunget i trenne delar, hvaraf den
första sysselsätter sig med den från matematiken utgångna
rumspekulationen, för så vidt densamma kan sägas beröra
filosofiens område och på grund häraf af L. upptagits till
granskning, den andra skärskådar dennes behandling af det
metafysiska problemet om rummets objektiva eller blott
subjektiva (fänomenella) betydelse och den sista skall redogöra
för hans nyss nämda psykologiska undersökningar.
Genom den sålunda utvidgade planen för vår uppsats
hoppas vi, att densamma vunnit icke blott i omfång. Hvad
»särskildt beträffar det psykologiska området, hvartill vi
sålunda sist hinna fram, hoppas vi att genom det föregående
hafva banat oss en väg till detsamma, som förskaffar oss
en bättre utsigt däröfver, än som på någon annan väg varit
möjligt att erhålla. Och detta i dubbelt hänseende. Ty
redan för att förbereda en fullt klar och bestämd
uppfattning af det egendomliga problem, som L. anvisar åt den
psykologiska forskningen, synes det vara ändamålsenligt att
först tillse, huru han successive frånskiljer hvad han icke
anser höra dit. Men äfven om det sätt, hvarpå han löser
denna uppgift, eller om det slutliga resultatet af dessa hans
psykologiska undersökningar gäller det, att detsamma för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
