Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Hermann Lotze’s lära om rummet, 1 och 2, af K. R. Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMANN LOTZE’8 LÄRA OM RUMMET.
28i
andra bestämningar detta tretal såsom en tillfällig
inskränkning. Forskare af så framstående rang som Gauss, Rieman,
Helmholtz m. fl. hafva för den skull subsumerat det
geometriska eller äfven så kallade »euklideiska» rummet såsom
ett specialfall under generellare begrepp om rum med ett
obestämdt antal dimensioner, i det de nämligen uppstält
hypotesen om väsenden med rumsåskådningar af annan art
än människans. * Härigenom har den matematiska
forskningen kommit i flerfaldig, mer eller mindre nära, beröring
med filosofiska spörjsmål. Ett filosofiskt intresse synes oss
denna matematiska spekulation erbjuda redan därför, att
hon röjer en tendens att bryta med den dogmatiska tron
på det matematiska vetandets strängt objektiva giltighet,
eller med andra ord med den åsigt,’ enligt hvilken tingens
geometriska egenskaper utgöra dess »qvalitates primariæ»,
— en åsigt som af ålder varit den rådande bland de
fysikaliska vetenskapernas målsmän, och som äfven förfäktats
af filosofer sådana som Cartesius och Locke, hvilka med
afseende på öfriga sinliga egenskaper till fullo insett och
yrkat, att de ega blott sekundär eller fänomenell
betydelse. Att denna tendens likväl icke inom det
matematiska lägret hunnit tränga igenom till en klar och bestämd
öfvertygelse om all rumsåskådnings fänomenalitet, visar sig
bäst däri, att en sådan tanke kunnat uppstå som den, att
det rum vi skåda möjligen utgör ett för oss tillgängligt
fragment af ett absolut eller transcendent rum med fyra
eller flere dimensioner. Denna tanke har nyligen af prof.
Zöllner i Leipzig blifvit framstäld och utförd såsom ett
försvar för den spiritistiska humbug, som märkvärdigt nog kunnat
gripa omkring sig i vår tid. Enligt dennes förmenande
vistas nämligen andarne (»spirits») gemenligen i detta för oss
oåtkomliga flerdimensionala rum, hvarifrån de likväl, mer-
* Gauss: Disqvisitiones circa superficies curvas. 1828. Rieman: Ueber
dit Hypothésen welche der Geometrie zu Grunde liegen. Göttingen 18.67.
Helmholtz’ hithörande undersökningar publicerades först i Göttinger gelehrte
Nachrichten och Iieidelberger Jahrbücher, i båda 1868, hvarjämte hänvisas
till hans Populäre wiss ens c haf ti. Vorträge III samt till hans sista skrift Die
Thatsachen der Wahrnemung. Berlin 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
