Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Våra allmänna läroverk, af Otto Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33<5
VÅRA ALLMÄNNA LÄROVERK.
kunna vara af så stor betydelse, men för öfrigt meddelas
en icke ringa positiv kunskap, som icke fås hos oss
(danskar), men visst nog är lämplig till danande af en
sjelfständig uppfattning hos lärjungen». Om latinet yttrar han:
»Den förändring i latinets ställning, som vi längesedan
infört under Madvigs auspicier, har varit flere svenska lärare
mycket ovälkommen, och ett stort tillbakagående i
latinkunskap spås som följd deraf». Han fruktar dock, att detta
tillbakagåeude skall inträffa i alla fall såsom följd af andra
fordringar, som ställas på skolan, och af den utve.ckling, som
de nyare språken fått. Hvad de nyare språken angår, finner
han undervisningen väl grammatikaliskt grundligare, men
ingalunda så praktiskt anlagd som i Danmark.
Undervisningen värnar om modersmålet, anser han »med den
betydelse andra läroämnen hafva att gifva stoff till
bearbetning, med den vigt, som i Sverige allmänneligen lägges på
formen, med sträfvandet att vid undervisningen i allmänhet
mera meddela positivt stoff än att väcka med allmänna eller
»aandrige Betragtninger», som barnet för det mesta låter gå
in genom det ena örat och ut genom det andra». Den
historiska undervisningen finner han i mellanklasserna något
skematisk (hvilket den också är afsedd att vara); i de
öfversta klasserna deremot »uppnås rätt ordentliga resultat,
dock mest på latinlinien». I matematisk undervisning anser
han i allmänhet taget de svenska läroverken stå efter de
danska; här finner han emellertid, såsom man kunnat vänta,
reallinien i jemförelse med latinlinien öfverlägsen; »under
fremragende Læreres Ledelse fremkommer der godt
Ud-bytte», synnerligen i räkneundervisningen. Bristerna, som
han fann vid afhörande af en lektion vid höstterminens
början, tillskrifver han de långa sommarferierna; man kunde
ocktillägga, att de svenska läroverken genom större tillopp
af lärjungar arbeta under svårare förhållanden än de danska.
På undervisningen i geometri anser han, att den skolastiska
metod, som följer med bruket af Euklides, lägger en något
förlamande tyngd. Undervisningen i naturvetenskap finner
han deremot ganska god, för så vidt han varit i tillfälle att
taga notis om henne; särskildt berömmer han undervisningen
i botanik och fysik. .Man måste dock härvid erinra, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
