Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den gula dominon, af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN GULA DOMINON.
355
Grefven. Jag hade inte ämnat tala om detta annars,
men du tvingar mig dertill. Hade vi skilts utan att ha haft
detta samtal med hvarandra, skulle jag ha kunnat bära att
oförtjent misstänkas af dig, men nu, då vi för första
gången varit öppenhjertiga mot hvarandra, vore det orätt att
låta den sårade stoltheten nedtysta sanningens röst. — Mitt
förhållande till Anna Lind är helt enkelt det, att jag aldrig
sett henne och aldrig hört hennes namn förr än i qväll.
Hildegard. Men huru —f
Grefven. En af mina bekanta beklagade sig i går i
min närvaro öfver en otur, som händt honom. Hans sista
flamma, en liten sömmerska, hade blifvit läserska och
följaktligen brutit förhållandet. Nu skulle hon resa hem till
sin mor i Malmö, men var illa sjuk och kunde knappast
resa ensam. Han var i förlägenhet åt hvem han skulle
anförtro henne — då erbjöd jag mig att blifva hennes
beskyddare på resan.
Hildegard. Men skälet? Det är skälet jag vill veta.
Grefven. Jag hade beslutat att lemna landet för att
du på laglig väg skulle få din frihet tillbaka. Men jag
visste, att du redan förut stod illa anskrifven hos
salongernas stränga sededomarinnor och att de alla skulle välta
skulden för vår skilsmessa på dig ensam. Jag tillgrep
derför denna list för att förebygga detta.
Hildegard. Och taga på dig skandalen i mitt ställe
— Hugo, detta har du gjort för min skull? Du, som håller
så mycket på konvenansen och ett fläckfritt nam?
Grefven. Och nu hoppas jag, att -du förstår mig.
Hildegard. Nej, nu förstår jag dig mindre än
någonsin! En sådan uppoffring för min skull! Hvad är väl jag
för dig? Så handlar man endast mot den qvinna, man —
Gud i himmelen, hvilken vansinnig tanke! Denna tanke,
som redan förut i afton ljungade genom min hjärna, då jag
saknade mitt porträtt på väggen der — Hugo, nu måste
du säga mig namnet på den gifta qvinna, du älskar, eller
jag förlorar mitt förstånd!
Grefven. Hon heter Hildegard Liljenfeldt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
