Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arbetarefrågan i Sverige, af C. O. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
366
ARBETAREFRÅGAN I SVERIGE.
frågan. «Den sociala frågan® i Sverige, säger man, är
skatte- och härväsendets • reform. Må vara, att dessa
ärenden hos oss sedan någon tid stå främst på dagordningen, men
detta utesluter icke tillvaron af jemväl andra
samhällsfrågor. En sådan kan t. ex. sägas vara för handen på det
religiösa området. Och då man förklarar oss främmande för
den s. k. arbetarefrågan, beror detta på en oriktig
uppfattning om hvari denna består. Man skiljer då ej mellan
»arbetarefrågan» och de sträfvanden, som i form af socialism och
kommunism och än mera oroväckande företeelser spela en
så vigtig rol framför allt i de stora kulturländerna;
företeelser, från hvilka vi hittils lyckligen varit förskonade.
Men om ock, såsom hvar och en vet, dylika rörelser
i åtskilliga länder åtföljt och gifvit karaktär åt
»arbetarefrågan*, så är detta ingalunda något för denna senare
väsentligt, intet i dess begrepp liggande. Under benämningen
«arbetarefrågan« behöfver öfverhufvud blott helt allmänt
afses frågan om förbättring af de s. k. arbetande
klassernas materiela, sociala och rättsliga ställning. I denna
bemärkelse kan «arbetarefrågan« så långt ifrån betraktas såsom
ett ondt, att den fastmera utan tvifvel måste anses utgöra
ett godt. Vanligen tages ordet dock i en inskränktare
bemärkelse, i det man förutsätter tillvaron af verkliga
missförhållanden af sådan art och omfattning, att ett behof af
deras afhjelpande eller lindrande med en viss styrka gör
sig gällande, ett behof som vinner sitt uttryck i mer eller
mindre öppet ådagalagdt missnöje hos arbetarne sjelfve eller i
uttalanden af andre personer, som finna genljud inom den
allmänna opinionen. Här utgöra visserligen
missförhållandena ett ondt, just det, som bör afhjelpas, men sjelfva frågan
om deras afhjelpande, sträfvandet för detta mål, är dock
äfven i detta fall ett godt, n. b. så länge man söker
målet på goda vägar. Först då man härutinnan far vilse, då
man för dess uppnående vill använda medel, som äro
oförenliga med statens och samhällets väsen och uppgift, med
religionens, moralens och rättens grundsatser, först då blir
arbetarefrågan ett ondt.
Och en sådan fara är naturligen nära liggande, i
anseende till den svårighet, som för enhvar och framför allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
