Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371 ARBETAREFRÅGAN I SVERIGE.
kant vid dess stillande spelade en verksam rol, till chefen
för Kongl. Civildepartementet afgifvit en i tryck
offentliggjord officiel berättelse, för hvilken vi dock ej här behöfva
lemna någon närmare redogörelse, då i åtskilliga tidningar
sådan förekommit. En och annan af dessa tidningar —men ett
i betraktande af sakens stora intresse öfverraskande fåtal —
har ock med anledning af densamma mer eller mindre
utförligt yttrat sig i frågan, och ett par granskningar af Herr
Treffenbergs berättelse hafva i broschyrform sett dagen. Det
allmänna uppseende, som arbetsinställningen och hvad
dermed stod i sammanhang väckte, manar oss att här åt
densamma egna några ord.
Den första fråga, hvilken framställer sig för den, som
i förevarande ämne önskar bilda sig ett omdöme, är den,
huruvida en strejk i sig är berättigad eller ej. Det synes,
som vore begreppen härutinnan hos vår allmänhet icke
fullt klara: man hör alltför ofta förbannelser utslungas mot
allt hvad strejker heter. För så vidt det fria aftalet i vår
tid erkännes såsom grund för förhållandet mellan
arbetsgifvare och arbetare, synes dock ej det ringaste tvifvel
kunna förefinnas om det berättigade i sig af det medel, som
kallas strejk, eller inställande af arbete i och för
framtvingande af vissa förmoner. Ingen kan väl förneka en
arbetare frihet att icke arbeta, der honom så lyster, n. b. på
. sin egen risk, om han derigenom äfventyrar sin ekonomiska
och sociala ställning, lika litet som någon kan bestrida en
-arbetsgifvare rätt att medelst afsked söka tvinga sina arbetare
att nöja sig med ringare lön, ett medel, som ock, i större
skala användt, under benämningen *lock outs» är väl
bekant i utlandets strider mellan arbetsgifvare och arbetare.
Men vissa gränser omgifva denna frihet. För det första
får ej arbetsinställelsen — lika litet som arbetarnes
afskedande — kränka bestående aftal. För det andra få å
ingendera sidan olagliga medel användas. Till dylika höra,
för att nu hålla oss till.arbetsinställelser, öfverhufvud alla
straffbara oordningar och särskildt allt användande af våld,
hot eller trug, vare sig mot arbetsgifvare eller förmän eller
mot dem bland kamrater, hvilka såsom genom aftal bundna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
