Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arbetarefrågan i Sverige, af C. O. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
berättigande i de i sammanhang härmed framstälda
yrkandena om förändrade bestämmelser rörande
församlingsfriheten och reform af Straff-Lagens 10 kap., hvilken senare
af sist citerade författare motiveras med den öfverraskande
upplysningen, att vid nämnda-kapitels affattande lagstiftarne
ej förutsett sådana folksamlingar som de ifrågavarande, på
den grund, att »strejkprincipen förr var okänd». »Förr» är
här = 16 Februari 1864*.
Nej! Församlingsfriheten i Svèrige behöfver ej
omgärdas med nya lagbestämmelser, ty de nu gällande äro bland
de liberalast e som finnas, då den enda allmännare
begränsnin-gen (Str.-L. 10: 14) är riktad blott mot otvetydiga missbruk
deraf. Och bestämmelserna i Straff-Lagens 10 kap. ang.
uppror och upplopp behöfva ej förändras, ty de strida
alls ej mot »strejkprincipen», utan afse likaledes blott för
denna främmande olagligheter. »Koalitionsfrihetens kärna»,
säger Schäffle sjelf, »är rätten till gemensam organisation i
och för lönestridens förande, dock utan väld, hot och
bedrägeri»**. Dylika förgripelser ingå alltså ej i
»strejkprincipen», åtminstone ej i den, som är i rätten grundad och
der-för kan erkännas.
Ej heller tro vi, att de anmärkningar äro grundade,
som riktats mot den vid och efter ordningsmaktens ingri-
* Enligt andra, måhända tillförlitligare upplysningar var
»strejkprincipen» känd redan på Adam Smith’s lid (jfr IVealth of Nations, B. I, Ch VIII),
och år 1825 upphäfdes i England genom en lag af Georg IV på förslag
af frihandelsministern Huskisson det dittils rådande förbudet mot strejker,
0111 ock inskränkningar qvarstodo, som emellertid lindrades genotn
successiva lagar af 1859 och 1862 samt 1871 till större delen och 1875 oc^x
hållet upphäfdes, då hittils gällande undantagslagstiftning för vid
strejktillfällen begångna förbrytelser och kontraktsbrott afskaffades och
arbetarne härutinnan stäldes under allmänna lagen (jfr. dock nästa sida!). I
Frankrike kom 1862 koalitionsfriheten till erkännande. I Belgien 1866.
Nordtyska förbundet följde 1869 detta föredöme och Österrike 1870. Att
jemväl i dessa länder »strejkprincipen» långt före nämda data var känd, derom
trodde vi ej, att någon sväfvade i okunnighet — säkerligen hade Comte
derom bättre kännedom än hans elev! Och de svenske arbetarne voro
lika 4itet före som efter 1864 i förevarande afseende underkastade andra
inskränkningar än lagens allmänna straffbestämmelser.
** Kapitalismus lind Socialismus (Tübingen 1870), sid. 645.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
