Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Arbetarefrågan i Sverige, af C. O. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37° AKBETAREFHÅGAX I SVERIGE.
och intellektuelt afseende, och karakteren af det
personliga förhållandet mellan principalerna och deras
underlydande*; vidare den riktning uti sjelfva anordningen af
arbetet vid sågverken, som nödvändiggör användandet af lösa
arbetare till öfvervägande antal, en sak som det väl ej är
möjligt att helt och hållet afskaffa, men som dock icke
behöfde förekomma i så omfattande skala. Nämda
omständigheter äfvensom de gynnsamma lokala förhållandena
uppfattas af Herr Treffenberg såsom strejkens hufvudorsaker,
och han anser, att de fasta arbetarnes missnöje väl beredt
jordmånen för strejkens åvägabringande genom de löse,
men dock ingalunda varit nog starkt för att i och för sig
kunna framkalla strejken, derest denna icke varit
underblåst af och tagit fart genom de lösa arbetarnes
hänsynslösa djerfhet; och hvad man möjligen kunnat hafva att
förebrå arbetsgifvarne synes honom mera ligga i sättet för
användandet af de löse arbetarne än i förhållandet till
de fasta**. Öfvergående till helt andra områden,
förklarar’Herr Treffenberg sig uti »förbundet mellan den kyrkliga
anarkien och den politiska radikalismen» hafva funnit
strejkens innersta förklaringsgrund†. Ehuru han med en viss
utförlighet behandlar den förra sidan eller de kyrkliga
förhållandena, synes oss dock resultatet af undersökningen
derom temligen ringa och ej fullt tillräckligt att motivera
de slutsatser, han deraf dragit. Ej heller ger Herr E. B—ris
utredning af samma fråga vid handen, att de religiösa
rörelserna hafva utöfvat något större inflytande på strejkens
vare sig uppkomst eller fortgång. Härom har emellertid
annorstädes tillräckligen tvistats††. Den senare eller den po-
* Detta skäl betonas ock särskildt af Herr E. B—som
derför-utom nämner de låga arbetslönerna och arbetsförtjenstens ojemna fördelning
såsom de vigtigaste faktorerna.
** ))A rb et are strejken)/) etc. sid. 106.
† Anf. st. sid. 109. .
†† Såsom en kontrast till Herr Treffenbergs uppfattning härutinnan och
framför allt såsom ett komiskt kuriosum må omnämnas den klagan, som
från helt annat håll förts öfver de »religiösa fördomarnas» återhållande kraft
hos våra arbetare med afseende å strejken och öfverhufvud å deras
anslutning till utlandets vidtsyftande arbetaresträfvanden. I Jahrbuch fur So-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
