Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Naturforskningens resultat och mål, af P. T. Cleve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sänder våra bud till jordens aflägsnaste delar. Men åskans
gud är användbar till mycket. Länge torde det ej dröja,
innan han på ett särdeles märkbart sätt skall träda i
upplysningens tjenst.
För alla dessa välsignelser har menniskoslägtet att
tacka naturforskningen, företrädesvis fysiken. Men detta verk
har fysiken ej ensam uträttat. Hon har varit verksamt
biträdd af sina systrar. Huru skulle maskinen förrätta sitt
arbete utan att fodras med bränsle, och huru skulle detta
kunna fas, om ej geologin lärt oss känna jordskorpans
byggnad och de förhållanden, under hvilka man kan hoppas
att finna stenkol? Huru skulle maskinen med sina lemmar
af stål hafva kommit till verlden, om ej mineralogin funnit
den talisman, som besvurit bergets andar och tvungit dem
att öppna dörren till dess skattkammare? Huru skulle den
råa malmen hafva förädlats till segt och smidigt stål, om
ej kemisten i sitt laboratorium genom otaliga mödosamma
försök lärt känna sätten för råämnenas förädling? Men dessa
segrar äro ej de enda naturforskningen vunnit. Dess
inflytande sträcker sig öfver allt i stort och i smått. Jag vill
endast påpeka några vigtigare resultat. Hvar och en vet,
att våra åkrar nu bättre än förr löna odlarens flit. Hvaraf
kommer detta? Helt enkelt deraf att kemin och botaniken
hjelpts åt att utforska vilkoren för kulturväxternas trefnad.
Bäddar af grus och sten, som innehålla forsforsyra, men förr
ej användes, uppgräfvas nu liksom skatter och tjena till
födoämnenas förökande.
Huru olika är ej krigföringen nu och förr. I forna
tider slogs man mot man. Kämparnes fysiska styrka
afgjorde segern. Men nu kan en bildad militär med klena
kroppskrafter i krig ofta uträtta mer än forntidens väldigaste
kämpar. Huru mången stolt seglare har ej i ett ögonblick
invigts åt förödelsen genom de smygande, med bomullskrut
och dynamit lastade, af komprimerad luft framdrifna minorna!
Schönbeins upptäckt att bomull af salpetersyra förvandlas
till ett dermed alldeles likt, till utseendet oskyldigt ämne,
bomullskrut, har bringat död och förstörelse åt tusenden.
Den följdes af andra likartade upptäckter, nitroglycerin m. m.
och genom dylika sprängämnen, hvilka i sig magasinera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
