Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’420
LITERATUR.
nes emellertid besynnerligt uog ett faktiskt misstag hafva
insmugit sig. Förf. omtalar nämligen, att grefvinnan af Soissons, Maria
Mancini, velat förgifta Ludvig JQV:s raätress La Valliére, men
fått rädda sig genom flykten. Om Rec. ej allt för mycket
misstager sig, bar den af Mazarins systerdöttrar, hvilken såsom
grefvinna af Soissons blef moder till prins Eugèn, namnet
Olympia; under det att Maria Mancini förmäldes med en
Colonna-För öfrigt synes det tvifvelaktigt, huruvida grefvinnans af
Soissons brott utgjorts af ett förgiftningsförsök mot La Valliére;
när hennes flykt egde rum (1680), stod La Valliére ej mer i
vägen för någons ärelystnad; redan för 6 fo- sedan hade hon
dragit sig undan till ett karmeliterkloster.
I Adrienrie de Noialles, markisinna de Lafayette, och
Änne-Louise-Germaine Necker, friherrinna Stael von Holstein, har Förf.
framstält tvänne qvinliga representanter från de konstitutionela
monarkiska kretsarne. Den förras bild är framstäld med aktningsfull
pietet, den senares omättliga fåfänga och måugsysslande
beställsamhet har gifvit Förf. anledning till en skildring, som visserligen
förefaller litet elak, men som derför ej torde sakna sin sanning; den kan
för öfrigt räknas till arbetets mest spirituella partier. Men dessa
båda skildringar äro äfven derför af intresse att de beröra de
män, som näst Mirabeau kunna anses såsom det konstitutionella
partiets mest betydande personligheter, Lafayette och Necker»
Båda desse hafva haft den lotten, att en nyare historieskrifning
sökt beröfva dem det rykte för djup statsmannavishet, som de
länge fått åtnjuta, och i stället just i deras ytlighet och
kortsynthet sett en betydande orsak till ’revolutionens olyckor.
Särskildt har Lafayette från tvsk sida varit -föremål för bittert tadel,
och ehuru hans personlighet onekligen erbjuder många sårbara
punkter, kan man dock stundom känna en viss tvekan, huruvida
den moderna tyska historieskrifningen med sin starkt utpräglade
förkärlek för »realpolitik» kan anses fullt i stånd att rätt
uppfatta denna ridderliga karaktär. Då herr Hedin ej velat lemna
någon närmare utredning af de båda statsmännens allmänna
betydelse, kan man visserligen beklaga, men ej klandra att han ej
inlåtit sig på en granskning af de olika åsigterna härom, men
att han ej till granskning upptagit Sybels märkliga åsigter om
ett enskildt moment i Lafayettes lif, nämligen hans förhållande
vid uttåget till Versailles den 5 oktober 1789, hvilken händelse
i arbetet utförligare behandlas — detta synes oss just vara ett
af de fall, då Förf. ej egnat tillbörlig ^uppmärksamhet åt den
tyska forskningens resultat.
Med den riktning under revolutionen, hvars förnämste
målsmän voro de s. k. Girondisteme, låter oss Förf. i synnerhet
göra bekantskap genom sin skildring af Charlotte Corday och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
