Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En kyrklig kulturbild ur vår tid, af E. Flygare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432
F.N KTKKLI6 KULTURBILD UR VAR TID.
Utgångspunkten för rörelsen i denna rigtning hafva vi
att söka uti reaktionen efter den franska revolutionen,
slutpunkten uti Vatikankonciliet och dess ofelbarhetsdogm.
Det var icke svårt för dem, som ledde den nämda
reaktionen, att från det nyss i fribetsrusets konvulsioner
skakade och nu uppskrämda folket jemte frihetens
karrikatyrbilder rycka bort äfven det af verklig kyrklig
sjelfständighet, man genom århundraden dyrt tillkämpat sig.
Sedan terrängen så blifvit beredd, dröjde icke
ultramontanismens tyste och skicklige arbetare, jesuiterna, att gripa
verket an. Stundom, då de blottat sig för mycket, måste
de väl vika; men deras hemliga verkstäder voro aldrig
stängda, vare sig de nu voro.att söka i
undervisningsanstalter, i tidningsbyråer, i biktstolar eller i en elegant boudoir
uppe i Tuileripalatset. Intet under derföre att också
Frankrikes kyrka det ödesdigra året 1870 böjde sig under den
andliga envåldsmakt, från hvilken intet vad finnes.
Väl är det sant, att detta icke kunde ske utan
motstånd. Generösa andar sådana som en Lacordaire, en
Montalembert, en Arnaud de 1’Ariège m. fl. vågade, väl
tro på möjligheten af en »liberal ultramontanism»; Père
Gratry och ett icke ringa antal franska prelater, såsom
Dupanloup och Darboy, höjde väl ända in uti det sista en
kraftig protest; men, der döden icke bragte dessa stämmor
till tystnad, visade sig den romerska disciplinen mäktig nog
att komma dem att böja sig inför hvad som blifvit ett
fullbordadt faktum.
Väl är det också sant, att den enhet som sålunda var
uppnådd, var något artificiel, att det var med en
tvångsboja af jern man bundit fast en stor del af det franska
presterskapet vid den nya romanismen, och att ett emot
jesuiterna och ultramontanismen föga vänligt läger allt
intill dessa dagar inom kyrkan kunnat Upptäckas. Men så
har ju nu det sätt, hvarpå det moderna samhällets
makt-egande målsmän levererat första bataljen i den hit ifrån
Tyskland öfverförda kulturkampen, åstadkommit, om icke
annat så åtminstone att hela kyrkan förenat sig om att
sammanfläta en martyrkrans för att med dess gloria om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
