Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - En kyrklig kulturbild ur vår tid, af E. Flygare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44°
EK KYRKLIG KULTURBILD UR VAR TID.
liga religiösa åskådningssätt en man, som t. o. m. uti
protestanter vågade helsa bröder och medarbetare för Guds
rike. — Från Pius IX ådrog han sig för sin liberalism ett
temligen skarpt klander. Den påfliga censuren underkastade
han sig väl med saktmod, men den kunde icke förändra
hans allt annat än ultramontana åsigter. Såväl vid
förberedelserna till som under sjelfva Vatikankonciliet se vi
honom uppträda såsom en af de djerfvaste motståndarne till
ofelbarhetsdogmen och med sorg i hjertat reste han från
Rom redan före mötesbeslutets afkunnande. Vi hafva
redan nämt huru han emellertid, sedan denna sista slutsten i
ultramontanismens byggnad en gång blifvit lagd, böjde sig
derunder såsom så många andra. Ett sådant våld på
samvetet för att vara lydig emot kyrkan kunna vi protestanter
lyckligtvis icke första ej heller försvara, men lika litet må
vi förneka, att det hos män sådana som en Darboy, en
Gratry m. fl. stått tillsammans med både djup fromhet och
ett utveckladt moraliskt mod. För att öfvertyga oss derom
behöfva vi blott se på slutet af denne mans lif. Under
Pariserkommunen jemte flera andra af hufvudstadens
and-.lige tagen såsom gisslan och inkastad i fängelse, visade
han under hela sin fångenskap ett icke ett ögonblick
svikande lugn, var alltid färdig att styrka sina yngre
medbröder i deras mörka stunder och föll den 24 Maj 1871 för
sina mördares kulor såsom en sann kristen martyr med
förlåtelsens ord på läpparne.
Sådan var den personlighet som innehade Paris’
erke-biskopsstol vid den tid, då ryktet om den djerfve
karme-litermunkens predikan nådde fram till hufvudstaden. Han
dröjde icke länge att kalla P. Hyacinthe till Paris, att för
honom upplåta Notre Dames predikstol för årliga
advents-predikningar samt att vid hans person fästa sig med en
vänskap, som aldrig skulle svika, — icke då jesuiterna upp.
bjödo all sin förmåga för att både hos erkebiskop och
påfve stämpla P. Hyacinthe såsom kättare, ja, icke ens
sedan denne uppenbart brutit med Rom.
Det var vid Adventstiden 1864 som P. Hyacinthe
började denna predikoverksamhet, hvilken snart öfver Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
