Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Rembrandt i Nationalmusèum, af G. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493 REMBRANDT I NATIONALMUSEUM.
allt, att lyssna till den samvetsgranne och erfarne
konstkännaren, på samma gång man bör skäligen misstro den altför
tilltagsne bedömaren.
Vi föranledas till dessa betraktelser af några artiklar i
»Augsburg. Allgemeine Zeitung» (1878) om Rembrandt
utaf tysken Alfred von Wurzbach, samt af jämförelsen
mellan dem och Bodes yttranden i «Athenæum» *. Herr v.
Wurzbach är ock en bland de utländske konstkritiker som
besökt vårt tafvelgalleri (1876), men hans meddelanden
derom innehöllo en mängd faktiska oriktigheter, som
framkallade vederläggning i både in- och utlandets press.
Äfven denna gång framträder han såsom en spirituel
feuilleto-nist, beundransvärdt tvärsäker i sina »intryck» och »omdömen»
samt sträng i uppställandet af allmänna grundsatser, — vi
ha nyss citerat honom —, men icke lika tillförlitlig,
åtminstone icke i sina uppgifter om de härstädes befintliga taflor
af Rembrandt, hvilka .han omtalar. Enligt honom är den
s. k. »Anastasius» (nr 579 i N. M.), hvilken man är van att
betrakta såsom en af vår samlings perlor, ingenting annat
än »en på bedrägeri gjord förfalskning», och den så
underhaltig, att den »knapt lönar en eftertanke om hvem, som
kan ha fabricerat den». Nåväl, detta är hr v. W:s »intryck»,
mot hvilket man blott kan vädja till andras och sitt eget. —
Men då han anser sig ha rätt att förneka taflans äkthet
redan af det skäl, att taflan bär en signatur, »Rembrandt»,
som R. .vid denna tid (1631) »alldeles bestämdt» icke
begagnade ännu, svara vi härpå blott: att på taflan står icke
så, utan Rembrarø/, samma signatur således, som i liknande
fast blott större handskrift (obestridt äkta) redan följande
året (1632) läses å mästerverket »Den anatomiska
föreläsningen», — för att nu ej tala om de tidigare mindre arbeten,
hvilkas signaturer * åtminstone hittills icke anfäktats. »Att
verkligen se en tafla och att stå inför den är två skilda
saker»; — vi citera ånyo hr v. W.
Att »Anastasius» i W. Bode deremot finner en
beundrare, behöfva vi knapt säga. Han finner den med rätta
* Dessa utländingars uppsatser äro oss i år påvisade af prof. C. G►
Estlander i Helsingfors och doc. Julius Lange i Köpenhamn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
