Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hostrup. Det danska studentlifvets skald, af Karl Warburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 HOSTRUP.
det bekanta ministerskiftet, genom hvilket de ledande män-
nen från »Akademikum» kallades till statens styre. Man
finner sålunda att »Gienboerne» delade öde med den stu-
dentverld, det afbildat. Dess födelse betecknar studenter-
nes förening till esz lag (1844), dess ingång på kgl. teatern,
»studenternes» kommande till makten. ’ |
Nu har den i åratal tillhört kungliga teaterns bästa
repertoarstycken. |
Det stycke som närmast sluter sig till Gienboerne är
En Spurv i Tranedands» (1846). Några af figurerna
äro till och med de samme. Om man i »Gienboerne» finner
en modern återklang af Jakob von Tyboe, så spåras i detta
stycke något litet genljud af »Jeppe på Berget.» Det är
samma tema: »Högmod går för fall.»
I Jeppe skämtar, som bekant, den store komiske mä-
staren med en försupen bonde, som blifver försatt i här-
lighet och som inbillas vara en baron, förhäfver sig och,
efter att någon kort tid ha vistats »i Paradis» åter slänges ner
på sin »mödding.. Äfven här skildras en uppkomling, en
oborstad skräddaregesäll (Peter Ravn), som genom ett trolleri
får tillträde till den fina verlden, der han en kort tid be-
undras, förhäfver sig, han liksom Jeppe, och slungas, äfven
han, sedan förtrollningen är löst, tillbaka till sitt rätta om-
råde. Men under det i Jeppe, der visserligen också satiren
är tveäggad, den komiska hufvudvigten faller på den arme,
narrade bonden, riktar Hostrup åter i »Spurven» sina pilar
mera mot det sällskap, den »fina verld>, som upptager denne
grobian, och på grund af hans inbillade adelskap och finess
beundrar alla hans tölpaktigheter såsom »nya moder från
Paris, Ty det är uppenbart, att trolleriet, hvilket Hostrup
här användt såsom ett ganska dåligt nödhjelpsmedel för
intrigens lösande, icke har med styckets egentliga satir att
göra, väl är det sant, att Peter Ravn, skräddaregesällen,
fått en armring, som för kort tid låter honom synas ytterst
behaglig för alla, men det är att märka, att förf. endast
låter honom beundras af mer eller mindre narraktiga per-
soner, som finna honom »gudomlig» på grund af den auk-
toritet hans inbillade höghet medför. Liknande satiriska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
